Läs senare

Samtal styr lön för drygt hälften av lärarna

Det blir allt vanligare att lärarnas löner bestäms i direkta samtal mellan läraren och chefen. Det visar nya siffror.

21 Maj 2014

Sakta men säkert vinner den nya modellen med lönesättan­de samtal mellan läraren och rektorn/förskolechefen mark.

2007 var det 41 procent av Lärarförbundets avdelningar som rapporterade till förbundet att de tillämpade löne­sättande samtal. 2013 hade antalet ökat till 53 procent. Det visar statistik som Lärarnas tidning tagit del av.

— Det är en ganska stor förflyttning. Vi vill att individen ska få så stort inflytande över löneprocessen som möjligt, ­säger Lärarförbundets förhandlingschef ­Mathiats Åström.

Det var i löneavtalet år 2000 som möjligheten att bestämma lönen genom lönesättande samtal mellan chef och medarbetare infördes på lärarområdet.

Det var ett steg på vägen från det gamla systemet med centralt bestämda tarifflöner till att praktisera individuell löne­sättning.

Även om lönesättande samtal är huvudspåret enligt löne­avtalet har det lokala facket och arbetsgivaren alltid möjlighet att begära att lönen ska avgöras genom förhandling.

Ungefär en fjärdedel av avdel­ningarna tillämpar fort­farande traditionell förhandling, där löneökningarna bestäms i överläggning mellan arbets­givaren och det lokala facket.

Den sista fjärdedelen av avdelningarna använder en lokal modell, som kan innebära att lönesättande samtal praktiseras på vissa arbetsplatser och förhandling på andra, eller att de båda modellerna blandas.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) drev på för att införa lönesättande samtal på lärarområdet.— Eftersom vi har individuell och differentierad lönesättning är det viktigt att lönen sätts så nära medarbetaren som möjligt. Då blir individens bidrag till verksamheten och kopplingen till lön tydligare, säger Niclas Lindahl, biträdande förhandlingschef på SKL.

Att de lönesättande sam­talen ännu inte har slagit ­igenom helt pekar på att det på vissa håll finns brister i hur löneprocessen fungerar, ­menar Mathias Åström.

— Ibland är den lokala relationen inte sådan att den ger möjlighet till lönesättande samtal.

Han konstaterar att det även finns arbetsgivare som föredrar förhandlingar i stället för lönesättande samtal.

— Lönesättande samtal kräver en hel del av arbets­givaren. De tar tid, måste vara genomtänkta och grunda sig på väl kända och förankrade kriterier.

Men han påpekar att genomtänkta samtal om lönen är viktigt oavsett om lönen bestäms genom lönesättande samtal eller facklig förhandling.

I det centrala löneavtalet finns det tydliga skrivningar om att samtal alltid bör föras, oavsett process.

Men avtalet ställer inget abso­lut krav på lönesamtal. Vilket en del lärare får känna av.

— Vi vet att det finns kommuner och skolor där våra medlemmar fortfarande inte får ett samtal om sin lön, säger Mathias Åström.

Arbetsgivaren bestämmer

  • Vid förhandling meddelar arbetsgivaren löneökningarna för enskilda medlemmar till den fackliga organisationen. Vid lönesättande samtal meddelar arbetsgivaren löne­ökningen direkt till läraren.
  • Hur mycket lönerna ökar avgörs i båda modellerna av hur mycket pengar kommunen/friskoleföretaget har satt av i budgeten.

ur Lärarförbundets Magasin