Läs senare

Satsa långsiktigt på skolan

LedareUtbildning är för viktigt för att drabbas av kortsiktiga nedskärningar. Staten och kommunerna måste ta sitt ansvar.

01 apr 2010
Eva-Lis Sirén.

Skolan är det viktigaste ett land kan investera i. Det är ord som vi lärare ofta och gärna hör. I praktiken är det nästan aldrig så. Skolan — eleverna och lärarna — får alltid dra ett tungt lass när ekonomin viker. Så var det när statens kaka minskade på 70- och 80-talen och så var det under 90-talskrisen. Så är det nu.
Ekonomin blir allt viktigare i svensk skola. De skattemedel som vi gemensamt lägger på skolan ska användas så effektivt som möjligt. Vi lärare och skolledare ska använda de resurser vi har för att på bästa möjliga sätt åstadkomma resultat.
Men fokuset på ekonomin har också allvarliga baksidor när sikten blir för kort. Utbildning är en långsiktig investering. De förutsättningar vi i dag ger det lilla barnet i förskola och de första åren i grundskolan, ger effekt i många decennier. Att investera i utbildning måste ses på samma sätt som att investera i vägar, järnvägar och digital infrastruktur. Båda är lika olämpliga att se som kortsiktiga kostnader.

Den ekonomiska krisen slog snabbt och hårt mot skolan. Många kommuner skar ned under 2009. Vi varnade tidigt för de effekter det skulle få. Staten gav kommunerna extra­pengar, men skolans nedskärningar fortsatte och pengarna gick till annat.
I början av krisen var argumentet att minskande barnkullar var orsaken till att pengar och lärare försvann. Efterhand blev det uppenbart att de flesta kommuner skar därför att skattekraften vek på grund av krisen. Det är naturligt att förändra i skolorganisationen när elevkullarna fluktuerar. Barnkullarna varierar med upp till 30 procent mellan åren. Det som nu sker är något annat. Det är effekten av en djup lågkonjunktur och en kortsiktig syn på satsningar på utbildning.

När vi frågar kommunerna hur nedskärningarna slagit mot skolan blir bilden tydlig: Så många som fyra av fem kommuner har skurit i skolan inför 2010. I 4 av 10 kommuner har antalet lärare minskats. Nästan hälften av kommunerna i vår undersökning har inte använt en enda krona till skolan av extrapengarna som kommunerna fått för i år för att, som regeringen uttryckte det, ”värna välfärdens kärna”.
Det är en dyster bild som framtonar. Konjunkturen vänder i många branscher men den består i kommunerna. Nedskärningar är ett faktum och eleverna drabbas.
Vi vill se satsningar på skolan i den vårproposition som regeringen presenterar om ett par veckor. Satsningar som är långsiktiga och inte bara innebär extrapengar till kommunerna för ett år i taget. Statsbidragen bör den här gången fördelas efter kommunernas skattekraft, så att elever i kommuner med lägre inkomster ges samma chans som elever i kommuner där invånarna har högre inkomster. Kommunerna måste också rikta pengarna till skolan. Vårt krav är att minst hälften — och gärna mer — går till utbildning.

För att eleverna ska nå kunskapsmålen krävs investeringstänk och inte nedskärningar. Det får vara slut med kortsiktiga nedskärningar i skolan när konjunkturen vänder nedåt. Det måste staten och kommun gemensamt se till. Vägen till tillväxt går genom skolan. Det är satsningar på utbildning som bygger Sverige starkt.

ur Lärarförbundets Magasin