Läs senare

Satsning för att få fler att läsa tyska

Moderna språkIntresset för att lära sig tyska har rasat. Situationen är så oroande att Tysk-svenska handelskammaren satsar 5 miljoner kronor för att stötta skolor som vill satsa mer på tyskan. Om inget görs för att vända utvecklingen kan det bli svårt för företagen att hitta kompetent personal framöver.

11 Jun 2018

18 procent av eleverna i årskurs nio läser tyska. Det är hälften jämfört med för 20 år sedan. Och ju högre upp i utbildningskedjan man kommer, desto färre läser tyska.

Denna utveckling oroar Tysk-svenska handelskammaren och Tysklands ambassad i Sverige. Tyskland är Sveriges största handelspartner och behovet av folk som kan tyska är stort.

– Vi tror alltid att vi klarar oss med engelska överallt, säger Staffan Bohman, ordförande för handelskammaren, men även i Electrolux och Höganäs.

– Det spelar kanske inte så stor roll på styrelse- och ledningsnivån, men ju närmare kunderna man kommer, desto viktigare är det att kunna tyska. Svenska företag missar en konkurrensfördel om vi inte kan kommunicera på tyska.

Det är orsaken till att Tysk-svenska handelskammaren nu går in med runt 1,5 miljoner kronor för att nästa läsår stötta skolor som vill satsa på tyskan. Lika mycket sätts av för de två följande läsåren. Och faller projektet väl ut kan det bli mer

Drygt 30 skolor har redan kontaktats och responsen är god. Skolorna får själva komma med idéer om vad de vill göra, men det kan vara skolresor till Berlin, vidareutbildning av lärare, föreläsare som kommer till skolan eller elevutbyten. Det handlar om att väcka lusten att välja tyska.

– Eleverna är inte dumma, om det inte finns något riktigt incitament att lära sig främmande språk, så gör de inte det, säger Tysklands ambassadör Hans-Jürgen Heimsoeth.

Han är också oroad för att svenskarna går miste om allt det som kan fås på köpet när man lär sig språk – ett lands kultur, mänskliga kontakter och större förståelse för hur ett land fungerar. Bildning, och inte bara utbildning.

– Sverige behöver knyta an mer till det kontinentala Europa, säger han, och lägger till:

– Grundproblemet är att för få lär sig språk överhuvudtaget, det handlar inte bara om tyska.

Även för franskan är trenden negativ, men utvecklingen för spanska är den omvända. År 2000 läste nio procent av niondeklassarna spanska, 2017 var siffran 39 procent.

Tysk-svenska handelskammaren och Tysklands ambassad har även uppvaktat gymnasieminister Anna Ekström (S) för att få uppbackning i sina försök att öka språkintresset hos eleverna.

– Jag tycker att det är alldeles utmärkt initiativ. Tyska språket blir allt viktigare, men det finns fler språk och regeringen kommer inte lägga några mer pengar på något enskilt, säger Anna Ekström.

På lite längre sikt vill Tysk-svenska handelskammaren och Tysklands ambassad att språk ska stärkas i läroplanen och helst att det ska vara obligatoriskt att läsa ett främmande språk utöver engelska. De betonar också vikten av att det utbildas kompetenta lärare.

Anna Ekström hänvisar till regeringens satsning på nätbaserad kompetensutveckling för språklärare som Skolverket fått i uppdrag att ta fram. I juni får myndigheten även i uppgift att föreslå åtgärder för att främja de moderna språken, berättar Ekström.

– Lärarbristen hänger ihop med att färre läst tyska, för då blir det ju också färre som läser till tysklärare. I grunden tror jag att det handlar om att väcka ungdomars intresse.

Så ser elevernas språkval ut

  • 1998 läste 76 procent av eleverna i årskurs nio ett modernt språk. 39 procent av dem läste tyska och 19 procent franska, spanska syns inte i statistiken.
  • 2008 läste 78 procent av niondeklassarna ett modernt språk. 18 procent av dem läste tyska, 14 procent franska och 29 procent spanska.
  • 2017 läste 82 procent av eleverna i årskurs nio ett modernt språk. 18 procent av dem läste tyska, 14 procent franska och 39 procent spanska.

Källa: Skolverket

ur Lärarförbundets Magasin