Läs senare

SKL kritiserar Lärarförbundets tonläge

AvtalSveriges Kommuner och Landsting anmärker på Lärarförbundets upptrappade tonläge i lärarförhandlingarna.
"Vi noterar att Lärarförbundet går väldigt hårt fram – och kanske i lite hårdare ton än vad vi hade tänkt", säger Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.

av Stefan Helte
15 Maj 2018
15 Maj 2018

På måndagen beslutade SKL, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund att tillsätta medlare i de avtalsförhandlingar som har pågått i fyra månader och ännu inte lett fram till något avtal, trots att det gamla avtalet löpte ut den sista mars.

Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.

Niclas Lindahl vill tona ned betydelsen av att medlare kallats in och påminner att såväl läraravtalet 2010 som 2012 träffades efter insats av medlare.

– Det är inte särskilt dramatiskt och är del av den svenska modellen. Vi har hållit på ett tag och kan behöva lite nya perspektiv. Det kan medlare tillföra.

Lärarfacken talar om att de vill ha ett avtal som gör skillnad i varje kommun och i varje skola – med en rimlig arbetsbelastning för lärare och en lön som motsvarar lärarens ansvar och utbildning.

Varför kan SKL inte gå med på det?

– Det där är väl inte så mycket att säga något emot. Men frågan är hur man utformar ett sådant avtal. Där kan vi ha skilda uppfattningar.

Kan man säga att oenigheten handlar om hur mycket ett centralt avtal ska styra vad som ska hända lokalt?

– Vi ser att i ett modernt läraravtal behöver kommunerna möjlighet att utforma och utveckla organisation, personalpolitik och arbetssätt efter de olika förutsättningar man har, säger Niclas Lindahl.

Och detta känner man till bättre till på lokal än central nivå?

– Ja, jag skulle vilja säga att olika kommuner och skolor står inför olika utmaningar, beroende på elevsammansättning och personalkompetens på den lokala nivån. Det finns inte en lösning som passar alla.

Lärarfacken hävdar att SKL i förhandlingarna fokuserar mer på vilka turordningsregler som ska gälla vid arbetsbrist än på hur kommunerna och skolorna ska komma åt lärarbristen.

Varför är turordningsfrågan så viktig för er?

–  Vi träffade i fjol överenskommelser med de andra fackförbunden på det kommunala området om ändrade regler för turordning och omställning och det gäller nu för 900 000 kommunalt anställda. Det handlar inte om att säga upp lärare vid arbetsbrist och det har vi hela tiden betonat vid samtalen med lärarfacken. Syftet är att snabbare än i dag kunna identifiera vilka som är i behov av omställningsåtgärder. Då kan lärare som saknar kompetens få bygga på kunskaper för att kunna undervisa i sitt ämne.

Det låter ju vällovligt. Varför skulle lärarfacken vara emot det?

– Det vi vill göra är att snabbare identifiera vilka lärare som ska ingå i turordningskretsen. Vi förespråkar inte det för att det ska bli lättare att säga upp lärare. Men vissa lärare kanske behöver påbyggd kompetens för att klara framtiden.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att hon är oroad över att förhandlingsattityden från er har varit så kärv och kallar SKL:s agerande ”förkastligt”. Hur ser du på det?

– Jag kan säga att vi är förvånade över den hårda tonen man nu går ut med. Vi ska ju fortsätta förhandlingarna tillsammans. Och i grunden ser jag gärna att vi för de förhandlingarna vid förhandlingsbordet, säger Niclas Lindahl.

ur Lärarförbundets Magasin