Läs senare

SKL och facket får inte kommunerna med sig

»Nej, vi har inte råd.« Det svaret får de centrala facken och arbetsgivarna när de nu försöker locka kommunerna att använda det nya läraravtalet.

17 nov 2010

På ett seminarium om lärarlöner på kongressen debatterade Lärarförbundets Eva-Lis Siren med Agneta Jöhnk, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Före sommaren sydde de ihop ett centralt avtal som öppnar för lokala försök med nya arbetstider och förändrad arbetsorganisation i utbyte mot höjda lärarlöner. Allt i syfte att åstadkomma bättre måluppfyllelse. Men hittills är kommunernas intresse lågt.

— De säger nej, nej, nej! De har inte råd trots att de flesta kommuner nu har mycket god ekonomi, sa en upprörd Eva-Lis Sirén.

Motparten Agneta Jöhnk protesterade inte mot hennes beskrivning.

— Vi gör allt som står i vår makt. Jag träffar varje vecka politiker och tjänstemän från alla landsändar. Men SKL bestämmer inte över kommunerna, sa hon.

Enligt Eva-Lis Sirén kommer ingen förändring att ske med mindre än att ledande lokalpolitiker öppet engagerar sig i utvecklingen av skolorna i sin kommun. Hon uppmanade därför SKL att »trycka ut politikerna på banan«. Och Agneta Jöhnk invände inte.

Erik Nilsson, tidigare S-märkt skolborgarråd i Stockholm, nu skolchef i Botkyrka, anlade ett längre perspektiv. Han ser svenska lärares låga löner som ett allvarligt strukturellt problem.

— Det bekymrar mig men tro inte att lösningen är mer pengar. Svensk skola får redan mycket jämfört med andra länder, sa Erik Nilsson och gjorde en historisk tillbakablick.

— Vi har valt hög lärartäthet i stället för höga lärarlöner — kvantitet i stället för kvalitet, förklarade han.

Erik Nilssons lösning av löneproblemet men också av skolans kvalitetsproblem är att våga acceptera en utveckling mot färre men mer kompetenta och bättre betalda lärare.

— Alla lärare är inte lika duktiga. En del ska kanske ägna sig åt något annat. Men jag inser att det kan vara svårt för facket att hantera, sa han till kongressombuden. 

Från senaste
läraravtalet

  • Lokala avtal som syftar till förbättrade resultat ska ge högre lön, enligt det senaste läraravtalet (HÖK 10).
  • Övergång till semestertjänst med 40-timmarsvecka eller till ferietjänst med halverad förtroendearbetstid ger 1 500 kronor per månad.
  • En pott motsvarande 500 kronor per månad per anställd fördelas individuellt.
  • Avtal om andra förändringar ger de lönehöjningar som de lokala parterna kommit överens om.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: