Läs senare

”Skolan central i arbetet mot extremism”

RapportSkolan spelar en viktig roll för att förebygga våldsbejakande extremism, men på vissa håll riskerar det att slå över i åsiktsregistrering, varnar Skolverket.

av Daniel Persson
17 Okt 2018
17 Okt 2018

En del kommuner och skolor brister i kunskap om hantering av befarad radikalisering hos elever. De hör av sig till polisen även när det inte finns misstankar om brott. Skolverket skriver, med hänvisning till skollagen och socialtjänstlagen, att personalen i sådana fall alltid ska kontakta socialen.

– Ser man att eleven är på glid och känner att det här är ett barn som hamnat i en skadlig eller radikaliserad miljö ska man göra en orosanmälan till socialtjänsten, säger Sara Andersson, rättschef på Skolverket.

Verket slår ned på att flera kommuner har handlingsplaner där skolpersonal uppmanas att vända sig direkt till polisen eller säpo.

– Det får absolut inte förekomma någon åsiktsregistrering av elever, det finns det inget lagligt stöd för. Skulle det uppstå en konkret farlig situation som att en elev planerar ett våldsdåd eller hatbrott, då ska man naturligtvis polisanmäla, säger Sara Andersson.

Skolverket har fått regeringens uppdrag att titta närmare på skolans roll i att förebygga våldsbejakande extremism. Några slutsatser i den första delrapporten, som handlar om vilka regler som gäller i det arbetet, är att det behövs förtydliganden på flera sätt.

Rapporten föreslår en statlig utredning där grundlagsexperter ska gå igenom vad lärarna får göra för att uppfylla skollagens demokratiuppdrag utan att bryta mot elevers grundlagsskyddade åsikts- och yttrandefrihet. Man vill också låta utreda hur skola, socialtjänst och polis bäst ska jobba ihop.

– Vi tycker att det här behöver utvecklas. I dag har vi inget uttalat mandat att reglera hur samarbetet ska gå till och det finns heller inte så mycket att ta på när det gäller åsiktsfriheten och yttrandefriheten kontra skolans demokratiuppdrag. Där kommer regelverken ibland på kollisionskurs med varandra och det behövs klargöranden kring hur långt man får gå, säger Sara Andersson.

I kommande delrapport ska Skolverket gå igenom metoder och arbetssätt för att motverka politisk och religiös extremism. Grundlagsrättigheter ska respekteras, men det får inte göra att lärare blir rädda för att utmana antidemokratiska värderingar hos elever.

– Skolan ska inte vara en värdeneutral plats där extremism, hat, främlingsfientlighet och homofobi får stå oemotsagt. Skolan ska ta diskussionen. Alla som går i skolan får lära sig hur vårt demokratiska samhälle är uppbyggt och det i sig är centralt för att förebygga extremism, säger Sara Andersson.

Här finns hela rapporten från Skolverket (extern länk)

ur Lärarförbundets Magasin