Läs senare

Grönkullaskolan löste krisen – med läsning

stöketStök, mobbning och skadegörelse. Och ett lästest som visade att det fanns elever på skolan som var analfabeter, trots att de hade gått flera år i skolan.
Det blev startskottet till ett omfattande arbete som vände en skola i kris.

av Sara Djurberg
24 sep 2019
24 sep 2019
Läsning, tillsammans med gemensamma rutiner och tydliga strukturer, blev nyckeln när Grönkullaskolan hittade tillbaka till studieron efter många år med stora problem. FOTO: Lina Alriksson

När vi kör över järnvägen säger försteläraren Darya Pakarinen att vi kommer in i den ”fina” delen av Alvesta. Här i den norra delen av staden ligger Prästängsskolan, där 80 procent av eleverna har svenska som modersmål.

Med bara 9 000 invånare är tätorten Alvesta ändå starkt segregerad. När Darya Pakarinen vänder bilen och styr söderut igen, över järnvägen, hamnar vi i det socialt och ekonomiskt utsatta området Rönnemyr. Vi kör förbi Migrationsverkets tidigare asylboende, en rad fyravåningshus som nu utreds för rivning. Snart är vi framme vid Grönkullaskolan, där elevunderlaget är det motsatta och bara 20 procent av eleverna har svenska som modersmål.

Darya Pakarinen parkerar bilen utanför den låga tegelbyggnaden som tidigare var en högstadieskola men numera är en F-6-skola med 460 elever.

– Kanske inte så fin på utsidan, men fin på insidan, säger hon när vi kliver ur bilen och går över den asfalterade skolgården, uppenbart stolt över sin skola.

För några år sedan hade Grönkullaskolan stora problem. Medierna rapporterade om stök, misstänkta övergrepp och skadegörelse. 2016 fick skolan ett vitesförläggande från Skolinspektionen på 600 000 kronor efter att ha fått anmärkningar på samtliga granskade områden: studiero saknades på lektionerna, kränkningar och mobbning förekom och det fanns stora brister i undervisningen och det särskilda stödet.

När Skolinspektionen åter gjorde en grundlig tillsyn i januari i år var skolan prickfri.

Darya Pakarinen har inga lektioner den här dagen. I stället leder hon oss genom korridorerna till ett klassrum där kollegan Jessica Petersson har historia med 2B.

Darya Pakarinen, Grönkullaskolan.

Hennes toleransnivå för prat är låg, men hon höjer aldrig rösten och stämningen i klassrummet är lugn och vänlig. Några har ändå svårt att sitta still och tar några extra vändor till kranen för att fylla på sina vattenflaskor.

På en storbild syns ett timglas och en klocka som räknar ner minuterna. När båda siffrorna visar noll ljuder en trudelutt och snart står hela klassen på golvet och härmar rörelserna på skärmen till musiken. Efter fyra minuter av ”discorull” och ”pingvinklapp” är passet slut och barnen fortsätter med sina skrivuppgifter.

–  Om jag märker att det blir okoncentrerat kör jag tre, fyra minuter pulshöjande aktivitet. Det blir långa pass för dem, säger Jessica Petersson.

Rörelsepauser är ett av många knep som lärarna på skolan använder för att skapa studiero.

Men framför allt har skolan fått en stabil ledning. När nuvarande rektor Eva-Lotta Karlsson tillträdde i juni 2017 hade Grönkullaskolan haft sex olika rektorer på två år.

Eva-Lotta Karlsson är rosig om kinderna och glasögonen har hon skjutit upp i det blonda håret. Hon slår sig ner i ett mötesrum och berättar om sin tidigare erfarenhet av att leda skolor i så kallade utanförskapsområden, som rektor på en skola i Araby i centrala Växjö.

– En väldigt viktig sak som jag tog med mig därifrån var en sak som en 17-årig grovt kriminell kille, Ali, sa i en radiointervju. Någon gång på mellanstadiet orkade han inte kämpa mer för skolan förstod aldrig att han inte förstod. Det är vår största framgångsfaktor här, att vi har förstått att det inte handlar om beteendeproblematik, utan om att barnen inte förstår.

Tilda Rogdahl, Amil Bihorac och Albes Zeqiri mitt under en rörelsepaus på lektionen.

Specialpedagogen Maria Lindbäck och specialläraren Kerstin Söderberg, som också tagit plats vid bordet, anställdes på skolan ungefär samtidigt som rektorn. De började med att göra avkodningstest för att ta reda på elevernas läsförmåga.

– Vi nästan svimmade när vi gjort testet för läsnivån var så otroligt låg. Vi hade barn i mellanstadiet som var analfabeter, fastän de gått hela sin skolgång här. Det är klart att man är arg då, säger Maria Lindbäck.

Sju av tio elever läste inte på rätt nivå för sin ålder. Skolan inledde ett stort arbete med att höja läskunnigheten. Specialpedagogerna fick börja om från början med läsinlärning med elever på mellanstadiet.

– Vi sätter in insatser på riktigt, inte 40 minuter en gång i veckan. De elever som inte kan läsa har läsinlärning i mindre grupper en halvtimme fyra gånger i veckan med mig, säger Maria Lindbäck.

Rektorn startade en ”läspatrull” med lärare som kör listläsning individuellt med elever som behöver bli snabbare på att läsa. Eleven får läsa ett antal högfrekventa ord om och om igen under tio minuter, varje dag i fem veckor.

Jessica Petersson, lärare på Grönkullaskolan. Bilder: Lina Alriksson
Ismail Hassan och Libaan Arohe jobbar med sina dikter på svenskalektionen.
Läraren Annika Dahl med sjätteklassaren Dareen Jarbou.

Grönkullaskolan fick också 1,2 miljoner kronor under tre år från Skolverket i insatsen Samverkan för bästa skola. Lärarna fortbildade sig på Linnéuniversitet i att undervisa flerspråkiga elever, i transspråkande och genrepedagogik, en språkutvecklande metod som visat sig effektiv både för sva-elever och elever med svenska som modersmål.

– Vi har jobbat med en samsyn bland lärarna både när det gäller pedagogik och hur vi bemöter eleverna. Vi möter barn lågaffektivt, säger Eva-Lotta Karlsson.

Samtidigt har skolan infört gemensamma rutiner, trivselregler och tydlig struktur på lektionerna så att eleverna vet vad som förväntas av dem. Rastaktiviteter på skolgården har också bidragit till att lugnet kommit tillbaka. Det händer fortfarande saker på skolan, men incidenter och konflikter följs numera upp av en likabehandlingsgrupp, bestående av två beteendevetare och en kurator.

Elevernas betyg har förbättrats dramatiskt under de här två åren. 2017 nådde bara 28 procent av sjätteklassarna målen, det vill säga fick godkänt i alla ämnen. Resultaten för våren 2019 är inte klara, men måluppfyllelsen kommer att landa på mellan 70 och 75 procent, enligt rektorn.

Sjätteklassarna Libaan Arohe och Ismail Hassan lutar sig fram över sina datorer. Bredvid dem på bänken ligger fem böcker utspridda. Utifrån boktitlarna har de skapat en egen dikt som de nu läser in på datorn. De skrattar men tar uppgiften på allvar och gör om inspelningen ett par gånger innan de är nöjda. Klassen har under några veckor fördjupat sig i poesi, enligt genrepedagogikens modell. De har lyssnat på dikter, studerat olika typer av poesi, skrivit tillsammans med läraren och nu fått uppgiften att skriva en egen dikt.

– I och med att vi läser texterna djupare tränar de läsning och får med sig grammatik på köpet. Elever som har svenska som modersmål kan få svårare uppgifter, som att skriva en debattartikel om vi jobbar argumenterade texter, säger läraren Annika Dahl.

Dareen Jarbou är också klar med sin dikt.

– Det har blivit bättre studiero på skolan. Lärarna är jättebra nuförtiden. De tar saker om och om igen tills vi lärt oss, säger hon.

Det är veckan före skolavslutningen och på skolgården råder festlig stämning när de yngre barnen har lunch. Matsalspersonalen grillar hamburgare och musiklärarna har konsert tillsammans med elever i solgasset.
I 2B:s klassrum övar eleverna på en sång till avslutningen, en låt av Laleh som Jessica Petersson spelar upp på storbilden. Medan hon försöker få dem att hålla takten sjunger åttaåringarna:

”Vi ska bli stora, vi ska bli mäktiga, en dag ska vi härifrån.”

SÅ FICK GRÖNKULLASKOLAN TILLBAKA STUDIERON

  • Gemensamma rutiner.
  • Tydlig struktur på lektionerna.
  • Rörelsepauser.
  • Följa upp incidenter.
  • Satsning på läskunnighet.
  • Högläsning varje dag i klassrummet.
  • Lågaffektivt bemötande.

Fakta: Munmetoden

Skolan använder en ljudningsmetod i läsinlärningen som går ut på att koppla bokstäver till språkljud. Eleverna arbetar med ett mindre antal bokstäver och ljud i taget. Ljuden illustreras genom bilder på munrörelser. Eleverna lär sig forma ord genom att kombinera språkljuden på olika sätt.

Det forskningsbaserade undervisningsmaterialet Fonomix används i förskoleklass, ettan och specialpedagogiken.


FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: