Läs senare

Skolan som leker bort mobbning

ReportageOrganiserad lek på rasterna skapar trygghet och motverkar mobbning på Visättraskolan i Huddinge. Nu prisas skolan för sitt arbete.

av Sten Feldreich
12 maj 2019
12 maj 2019
Leken sten, sax, påse avgör ”rockringsduellen”. Allt under ledning av Denniz Vikström, trygghetsvärd på Visättraskolan.
Foto: Marc Femenia

Förebyggande insatser mot mobbing och trygghetsfrämjande arbete på rasterna är en viktig del i att Visättraskolan fått högsta betyg när Skolinspektionen genomförde en regelbunden kvalitetsgranskning av skolan. För sex år sedan låg den i botten bland kommunens skolor vad gällde psykosocial arbetsmiljö för personalen. Rasterna var ofta upphov till konflikter mellan eleverna. Konflikter som följde med in i lektionssalen och stal mycket tid och energi från både lärare och elever.

Det funkar, eftersom alla på skolan är ­beredda att rycka in för varandra, i stort som i smått.

Ledningen insåg att något måste göras. Rastverksamheten organiserades och skolan satsade på att prioritera elevhälsan, där skolans trygghetsteam fick en central roll. Huvuduppgiften för teamet är att arbeta främjande och förebyggande för elevernas trygghet och trivsel på skolan. Varje dag, i ur och skur, finns trygghetsteamet ute bland eleverna och erbjuder olika aktiviteter.

— Vi finns här för att ingen ska behöva vara ensam och känna sig utanför, vilket annars kan vara lätt hänt, säger Tikki Stanic, skolkurator och trygghetsansvarig för teamet bestående av tre personer som arbetar heltid med rastaktiviteter.

Många nyanlända på Visättraskolan

Visättraskolan är en kommunal skola i Huddinge kommun i södra Stockholm med cirka 400 elever i årskurs F-6. 90 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Skolan är en av de skolor i Huddinge som under de senaste åren har tagit emot flest nyanlända elever, och i dag definieras cirka 15 procent av eleverna som nyanlända enligt skollagen.

Från att ha varit en problemskola där föräldrar tog sina barn ur skolan, är det nu ett stadigt tryck på Visättraskolan att ta emot barn. Skolan hyllas för sitt arbete som bygger på vuxnas aktiva deltagande.

Visättraskolan ligger mitt i ett socio­ekonomiskt svagt område. Sysselsättningsgraden är låg liksom utbildningsnivån hos många föräldrar. 90 procent av eleverna har annat modersmål än svenska.

Därför är skolans roll som en trygg punkt i tillvaron desto viktigare.

— Många som besöker oss undrar hur vi kan ha råd att avsätta så mycket resurser till rasterna och ändå klara budgeten. En förklaring är att skolan inte lägger några pengar på vikarier utifrån. Vi lägger våra resurser på att ha en ökad grundbemanning som gör att vi kan organisera oss vid eventuell frånvaro. Det funkar, eftersom alla på skolan är beredda att rycka in för varandra, i stort som i smått. Det ger en trygghet både för eleverna och för oss som arbetar här.

Dans på rasten sprider glädje. Tikki Stanic, teamleadare, stämmer av läget med Sainabou Nije som leder dansen.
Foto: Marc Femenia

På skolgården är det full rulle. Visst finns fri lek, men det finns också alltid minst tre stationer med olika aktiviteter som trygghetsteamet håller i. Vid en station är det dans till medryckande musik, intill pågår en egen variant av rockringsduell och en bit bort fotboll på en plan med sarg. För dagen är det idrottsläraren som hoppat in som fotbollsdomare eftersom en trygghetsvärd är sjuk.

En teammedlem cirkulerar fritt för att hålla överblick och rycka in om det är någon grupp som behöver uppmärksamhet.

— Det är inte så att det inte inträffar konflikter, säger Marcus Petersen, klassresurs, som minns hur rörigt det kunde vara på rasterna innan skolan hittade strukturerade former för rastaktiviteter.

— Men nu kan vi släcka bränderna innan de flammar upp. Barnen känner oss, vi känner dem och märker direkt om det är något som inte stämmer.

Den väl fungerande organisationen har tagit lite tid att mejsla fram. Det började med att eleverna utifrån den kommunövergripande elevenkäten kom med synpunkter på att det var för lite vuxenengagemang och för få aktiviteter. Första modellen byggde på att trygghetsteamet höll i rastaktiviteterna, men det fungerade inte optimalt då det bara blev några sporadiska aktiviteter. Verksamheten byggdes om, en trygghetsansvarig, Tikki Stanic, med ansvar för insatsen #roligareraster anställdes. Nu finns också en trygghetsblogg där bland annat veckans aktiviteter finns schemalagda.

Nu kan vi släcka ­bränderna innan de flammar upp.

Trygghetsteamet gör mer än bara leder #roligareraster. Teamet undervisar kring värdegrundsfrågor i klasserna, alla elever får likvärdig information om mänskliga rättigheter. Teamet diskuterar med eleverna vad som utmärker en bra kompis och hur man ska bete sig.

Nedsläpp. Angelica Lindholm är fotbollsdomare i dag och har koll på situationerna som uppstår på planen.
Foto: Marc Femenia

— Kunskap, trivsel och trygghet går hand i hand. Det är där framgångsfaktorn ligger, att skolan har fått till ett systematiskt kvalitetsarbete kring dessa ledord. Elever som inte mår bra har svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Genom att skapa trygghet läggs en grund för det andra, säger Anki Lindborg, förstelärare SV/SVA & skolbiblioteket som pedagogisk resurs och medlem i trygghetsteamet. På biblioteket kan de elever som inte vill vara ute och leka dra sig undan och ta det lugnt.

Varje fredag sammanfattar teamet veckan som gått, skriver incidentrapporter när så är befogat och rapporterar till rektor.

— Om någon elev varit inblandad i flera konflikter under veckan är det en indikation på att något inte står rätt till, och då följer skolan upp det, säger Tikki Stanic.

Han berättar att även händelser utanför skolan kan ge upphov till åtgärder. Efter en helg var eleverna i femman och sexan upprörda över att det förekommit kränkningar på sociala medier.

— Det föranledde oss att låta polisen komma och berätta om rättsliga följder kring sådant, plus att vi lät socialtjänstens team komma och prata om kränkningar och vad de kan innebära för de som drabbas. Sedan hade vi tre workshops om kränkningar för hela mellanstadiet. Peppar, peppar så har vi inte haft en enda kränkning efter det.

Med en stark elevhälsa och ett aktivt trygghetsteam gör skolan allt för att ledorden – kunskap, trygghet och trivsel – ska vara självklara rättigheter för alla barn.

— Vi visar att vi vill vara där tillsammans med dem. Det bygger bort utanförskap och mobbningssituationer, säger Tikki Stanic.

 

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: