Läs senare

Skolan som söker hjälp från civilsamhället

ReportageI utsatta områden är det många barn som inte klarar målen i låg- och mellanstadiet. Skolan kan inte ensam lyfta dessa elever – i Örebro har man fått ovärderlig hjälp av föreningar, studieförbund och näringsliv.

02 dec 2019
Skolan som söker hjälp från civilsamhället
Rektor Ferid de Basso vill ge barnen nya förebilder bland äldre Foto: Ulf Lodin

När man talar om vilka externa aktörer som måste in i skolans värld för att stötta elever med stora utmaningar nämns ofta socialtjänsten och ibland även polisen. De har självfallet en roll även i Hagaskolan (F-6) i stadsdelen Oxhagen i Örebro – men här handlar det i första hand om andra aktörer.

Varberga/Oxhagen är ett så kallat riskområde – ett utsatt område där läget är så ”alarmerande” att det riskerar att bli ett särskilt utsatt område. För två år sedan drog Örebro igång ett ”idéburet offentligt partnerskap” (IOP) i stadsdelen tillsammans med studieförbundet Bilda och Örebro läns idrottsförbund.

Partnerskapet har fyra övergripande mål: öka trivseln och tryggheten i området, skapa förutsättningar för en meningsfylld fritid, få fler i jobb och bli integrerade i det svenska samhället – och höja resultaten i skolan.

Det sistnämnda målet är intimt förknippat med de tre förstnämnda, menar tillförordnade rektorn Ferid de Basso på Hagaskolan:

– En trygg boendemiljö ger tryggare elever. Fler fritidsaktiviteter förbättrar barnens hälsa och håller dem borta från bus. Och fler vuxna som går till jobbet ger barnen nya förebilder.

Ferid de Basso och Lina Frejd Bark från Mötesplats Vox träffas ofta för att stämma av läget.
Foto: Ulf Lodin

Effekterna syns redan efter två år: andelen elever som nådde målen i trean ökade från 42 till 68 procent mellan 2017 och 2019. Även bland sjätteklassarna ökade måluppfyllelsen, från 52 till 64 procent.

– Vi kan nå ännu högre resultat i samverkan med andra aktörer, skolan mäktar inte med allt själv, säger Ferid de Basso.

Partnerskapet kallas Mötesplats VOX (förkortning av Varberga-Oxhagen). Tillsammans med en mängd andra aktörer startades redan under 2018 över 90 aktiviteter med 5 800 deltagare, berättar platschefen Lina Frejd Bark:

– Här fanns inga föreningar på plats innan vi startade, här fanns ingen vana vid föreningsliv. För att barn och ungdomar ska hitta till föreningarna så måste föreningarna komma hit!

Mötesplats VOX har sitt kontor ett par hundra meter från skolan, Lina Frejd Bark har tittat in hos rektorn som hon ofta gör.

– Den kontinuerliga dialogen är viktig, vi måste ständigt fråga oss vad som kan göras för att utveckla området. Och viktigast av allt: vi måste fråga barnen och de andra boende här vad de saknar!

Finns över 200 idéburna partnerskap

Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) är ett samarbete mellan en kommun (eller region) och föreningslivet som går längre än att bara ge föreningsbidrag – men inte lika långt som att upphandla en tjänst. Svenska jurister och EU-kommissionen menar att en IOP inte strider mot EU:s upphandlingsdirektiv, men ännu råder viss osäkerhet vid samarbeten med stor budget. Det första partnerskapet slöts 2010, i dag finns minst 200. De har bland annat använts till att främja integration av nyanlända, minska EU-migranters utsatthet och motverka mäns våld mot kvinnor.

Källor: Forum och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

I intervjuer hade barnen berättat att de känt sig otrygga i området kring bron över Tronfalkgatan, bron som är en knutpunkt i stadsdelen men där mycket skadegörelse och bråk ägt rum. Händelserna 2016 nådde riksmedia när den nya fritidsgården brändes ner innan den hann öppna, när fönsterrutor krossades på frisersalongen intill och när poliser möttes av stenkastning och raketer.

Polisens trygghetsskapande arbete har lett till tydliga förbättringar, men även barnen själva har fått bidra till att området kring bron numera präglas av umgänge snarare än skadegörelse: elever i sexan fick måla bilder som sedan konstnärer gjorde om till väggmålningar alldeles intill frisersalongen.

– Barnen blev stolta av att se hur deras bilder blev en del av den egna miljön, säger Ferid de Basso.

Tillsammans går vi bort till bron. Snabbt får vi sällskap av några nyfikna killar i femman. Vad tycker de om sin hemmiljö i dag?

– Det är lugnare. Och det finns mer att göra! säger flera av dem i munnen på varandra.

Det har just varit höstlov, men många av eleverna har varit på skolan ändå: på ”lovskolan”.

– Det var kul, säger Ahmed Cosuk, vi fick åka och simma. Och vi fick pizza.

Vilka lektioner var bäst för dig?

– Svenska. Jag behöver bli bättre på svenska, vi talar bara turkiska och kurdiska hemma.

Vad hade du gjort på lovet om det inte funnits en lovskola?

– Legat hemma och sovit!

Lovskolan är Ferid de Bassos idé och den kanske enskilt viktigaste förändringen på skolan på senare tid. Det var inför förra höstlovet som han insåg att man inom ramen för Mötesplats VOX skulle kunna erbjuda extraundervisning och lek under lovet.

– Vi sa att vi skulle bli glada om ett 50-tal av våra 320 elever ville hänga på … vi fick 230 anmälningar!

De behövde göra ett urval bland dem med störst behov och sedan skapades ett schema över fyra dagar för ett 70-tal barn: undervisning i kärnämnena varvades med dans, boxning, gymnastik, utflykt till lekhall och simträning arrangerad av Örebro Simallians.

Konceptet har sedan upprepats på de sport-, påsk- och höstlov som följt och nu senast bjöd man med barn från en skola i ett annat utsatt område.

– Simkunnigheten bland våra sexor ökade från 50 till 95 procent på ett år, berättar Ferid de Basso. Att lära sig simma stärker självkänslan, jag är övertygad om att det också bidrar till bättre skolresultat.

När vi är framme vid muralmålningen och killarna i femman får fotas med sin rektor kommer 18-åriga Mohammed Daud förbi. Han är ett känt ansikte för barnen: Han tillhör tiotalet äldre ungdomar i området som har avlönats av en rad sponsorer, bland annat en livsmedelskedja, för att vara med och hjälpa till med fritidsaktiviteterna för de yngre barnen.

Tidigare fanns inga föreningar i Oxhagen, berättar Lina Frejd Bark från Mötesplats VOX som är ett samarbete mellan kommunen och föreningslivet. Foto: Ulf Lodin
Att bygga självkänsla ingår i skolans mål. Foto: Ulf Lodin
Rektorns motto hänger på väggen: ramar och kramar. Foto: Ulf Lodin

Han ler brett när han berättar om hur han hjälpt barnen i sitt favoritämne matematik:

– Det är viktigt att barnen hittar bra förebilder bland oss äldre ungdomar.

För det har inte saknats dåliga förebilder. Även om det har blivit lugnare så är faran inte över, fortfarande sker både rån och bilbränder i området. Och där finns yngre barn som lockas av de äldre gängens till synes fartfyllda liv.

Bara några dagar före vårt besök i Oxhagen inträffade det uppmärksammade mordet på en 15-åring i Malmö. För Ferid de Basso är det en verklighet som inte är helt främmande efter elva år som lärare och rektor på Vivallaskolan i Örebros mest kända utsatta område:

– Jag har haft elever som efter sin tid i grundskolan varit med om allt: rån, misshandel, dödsskjutningar, fängelse. Ja, har även haft elever som mördats.

På Vivallaskolan var han angelägen att söka tecknen redan tidigt i mellanstadiet, för att se vem som kunde falla dit.

– Där fanns tolvåringar som redan var involverade i kriminalitet. Insatser måste till mycket tidigare än i dag, vi måste kapa de kriminella gängens svans!

Just nu tror han inte att något av Hagaskolans barn är i farozonen, men han och hans pedagoger är på sin vakt:

– Vissa elever har tendenser till normbrytande beteende, och då tar vi omedelbart kontakt med vårdnadshavare. Och just nu startar ett nytt projekt mellan Mötesplats VOX, polisen, socialtjänsten och Örebrobostäder där man ska lära känna alla elever med ett sånt beteende.

Ett skäl till att vissa barn lockas av dåliga förebilder är att de nästan aldrig lämnar området.

Skolan har fått upp elevernas resultat i både trean och sexan.
Foto: Ulf Lodin

– Där borta på andra sidan stora vägen, säger Ferid de Basso när vi ställt oss på den famösa bron, där finns så mycket som de aldrig sett. Oxhagen är lite instängt. Därför är det så bra att vi fått klubbar som Forward i fotboll och ÖSK i handboll att komma hit och locka barn att börja spela.

– Även de som är intresserade av musik har kunnat vidga sina vyer. Man kan spela vissa instrument här på skolan, men tack vare ett nytt samarbete med Kulturskolan har ett tiotal börjat spela där borta i stan, säger han och pekar österut.

Genom partnerskapet i VOX har man också dragit igång egna fritidsaktiviteter som boxning och dans. Ungdomar från området är ledare, delvis sponsrade av just parterna i VOX.

På väg tillbaka till rektorsexpeditionen passerar vi en tavla i korridoren med ett stort rött hjärta inramat av en kedja. Tavlan är tillverkad av slöjdlärarna, efter en skiss från Ferid de Basso:

– Det är mitt motto: ramar och kramar. Många av våra barn saknar tydliga ramar och strukturer, nästan alla har utländsk bakgrund, var tionde är nyanländ, de kan ha det tufft därhemma.

– Men vi kan inte bara erbjuda ramar, vi måste bygga relationer också, ge kramar. Vi vuxna måste visa att vi tycker om dem, att vi ser dem och vill vara med dem.

Han tänker tillbaka på sin egen uppväxt i Örebro, ett av sju syskon med assyriskt ursprung från Turkiet, pappa dog tidigt, de uppfostrades av sin ensamstående mamma.

– Hon hade en svår uppgift och framtiden var oviss. ”Det kan aldrig gå bra för Ferid” sa vuxna som såg hur jag jävlades på lektionerna, satte igång brandlarmet och tjafsade med andra elever.

– Idag har alla sju syskon jobb eller är egna företagare, flera av oss är universitetsutbildade. Det blev bra till sist.

Varför?

– Min mamma är stark, var mån om att vi skulle studera. Och så fick jag en lärare på gymnasiet som lyfte mig, som fick mig att inse att jag själv ville bli lärare i SO-ämnen.


Foto: Ulf Lodin

Men han nämner en annan orsak, en troligen mer avgörande orsak: där han växte upp fanns nästan bara människor med helsvensk bakgrund.

– Det är klart att våra förutsättningar att lyckas med Hagaskolans elever hade varit betydligt ljusare om säg hälften av eleverna hade svenska som modersmål. Men där är vi inte i dag och dit lär vi aldrig komma. Så vi får laga efter läge.

I dag är det lite oklart hur länge kommunens satsning på partnerskapet VOX kommer att fortsätta, det finns viss oro att finansieringen tryter.

– Men även om de kommunala pengarna försvinner så finns partnertänket kvar och ungarna har hittat till nya föreningar, säger Ferid de Basso. Och lovskolan tänker jag fortsätta med vad som än händer!

ur Lärarförbundets Magasin