Läs senare

”Skolarbetet ska inte bedrivas på 1800-talsmanér”

DebattKommunvalet är i hög grad ett val om vilken skola vi vill ha. Väljarna borde kräva att alla elever får tillgång till datorer, digitala läromedel och aktuella skolböcker i alla ämnen. Det är obegripligt att allianspartierna i många kommuner är så skeptiska till skolans digitalisering, skriver Rolf Ekelund.

16 Aug 2018

Om debattören

Rolf Ekelund

Filosofie magister, ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare

Det går inte längre att tala om någon som helst likställdhet vad gäller skolelevers tillgång till digitala resurser i undervisningen och lärandet. Skillnaden från en kommun till en annan kan vara hisnande.

Huvudmännen har sällan någon tydlig handlingsplan för skolans fortsatta digitalisering. Istället totar man ihop ett dokument som i allmänna termer framhåller behovet av lärarfortbildning inom området. Konkretionen och framför allt för ändamålet budgeterade medel lyser med sin frånvaro, och formuleringarna är ofta till intet förpliktigande.

Illustration: Colourbox

Visst finns det undantag, och även lysande sådana. Där har alla skolans elever tillgång till egna datorer i undervisningen, digitala läromedel och även moderna och aktuella analoga läromedel i form av adekvata läroböcker. Men dessa undantag är lätt räknade.

Elever som inte har tillgång till egna datorer i skolan kommer obönhörligen på efterkälken. Förmågan att hantera digitala verktyg är ofta ett oeftergivligt krav för anställning, i offentlig verksamhet såväl som i privata företag.

Mot denna bakgrund framstår det som nära nog obegripligt att främst allianspartierna i många kommuner är skeptiska och ibland även negativa till skolans digitalisering. Man litar inte på eleverna utan tror att datorerna kommer att missbrukas och användas till chatt, Facebook, spel och annat som man betraktar som otyg. Uppenbarligen misstror man även lärarna och deras förmåga att leda undervisningen.

Socialdemokraterna framstår som mer progressiva. I min hemkommun, Österåker, är S det enda av de större politiska partierna som bejakar skolans fortsatta digitalisering fullt ut och vill avsätta medel i kommunens budget.

Det är Jan Björklunds skolpolitik som ges företräde inom de borgerliga leden. Björklund vurmar för katederundervisning och kadaverdisciplin. Processorienterad undervisning betraktar han som ”flum” och digitala hjälpmedel ser han snarast som distraktorer.

Han har fel. Eleverna ska inte kuvas och skolarbetet ska inte bedrivas på 1800-talsmanér. Att fostra självständiga och kunniga människor med gott självförtroende har sedan länge varit den svenska skolans viktigaste framgångsfaktor.

Dessa framgångar har åstadkommits av människor som har gått i den skola som ledande skolpolitiker inte sällan betraktar som en ”skitskola”.

Sverige är ett i praktiskt taget alla avseende framgångsrikt land, vad gäller såväl ekonomi som välfärd och internationella samarbeten. Dessa framgångar har åstadkommits av människor som har gått i den skola som ledande skolpolitiker inte sällan betraktar som en ”skitskola”. Visst är det konstigt.

Skolan omfattar ungefär hälften av kommunens budget, och kommunvalet framstår därför i hög grad som ett val gällande vilken skola vi vill ha. Ett oeftergivligt krav från väljarna inför höstens val borde vara att skolans huvudmän ska tillse att alla elever får tillgång till datorer, digitala läromedel samt relevanta och aktuella skolböcker i samtliga skolans ämnen.

För att åstadkomma detta krävs en utökning av den så kallade skolpengen med någon enstaka procent. En för Sveriges framtid viktig, och kanske avgörande investering.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin