Läs senare

Skolbrister får unga att må allt sämre

Ungas hälsaBristerna i skolan pekas i en ny rapport ut som en viktig orsak till att fler tonåringar uppger att de är stressade och mår psykiskt dåligt.
Oroande, anser experter – och skoldebattören Per Kornhall är kritisk till politikernas experimenterande med skolan.

26 apr 2018

Svårt att sova, nedstämdhet, ont i magen och huvudet. Allt fler tonåringar, och framför allt flickor, uppger att de mår psykiskt dåligt, enligt Folkhälsomyndighetens återkommande undersökningar.

Nu slår Folkhälsomyndigheten i en ny rapport fast att orsakerna i första hand tycks finnas i skolan.

Sedan slutet av 1990-talet har skolan genomgått flera genomgripande förändringar, som kommunaliseringen, friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem.

Parallellt har högstadieelevers skolprestationer försämrats, och fler elever säger sig vara stressade över skolarbetet.

Petra Löfstedt, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– De sjunkande skolresultaten och den ökade skolstressen ser vi som indikationer på att det är någonting i skolan som har förändrats. Skolan fungerar sämre och det har påverkat den här utvecklingen av psykosomatiska symptom, säger Petra Löfstedt, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Arbetsmarknaden har också förändrats, med högre krav på utbildning och kompetens än tidigare.

– Ungdomsarbetslösheten har stigit och det är också svårare att komma in på arbetsmarknaden vilket påverkar de yngre tonåringarna, säger Petra Löfstedt.

Per Kornhall. Foto: Eva Wernlid

Per Kornhall, författare och oberoende skoldebattör, anser att politikerna riggat systemet på sämsta tänkbara vis.

– Vi stressar dels de som har sämre förutsättningar i skolsystemet, eftersom skillnaderna mellan skolor ökat så dramatiskt i Sverige. En stor andel av dem kommer inte vidare i skolsystemet och vi vet att det innebär att de hamnar i svår problematik, säger han.

– Men vi har också höjt pressen på de högpresterande. När resultaten i Pisa försämrades fick vi för oss att alla skolor var dåliga och så infördes de här nästintill obegripliga kunskapskraven samtidigt som vi satte press på systemet med nationella prov. Det har gjort att även de högpresterande är mycket mer stressade än de var tidigare.

Andelen tonårselever som rapporterar återkommande symtom på stress och psykisk ohälsa har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. I dag har nästan hälften av 15-åringarna den typen av besvär. Trenden har dessutom varit tydligare i Sverige än i andra jämförbara länder.

– Så kan vi inte ha det. Vi måste se till att vi får ett skolsystem som tjänar barnen, säger Per Kornhall.

Annars kan konsekvenserna bli förödande.

– När det gäller de barn som får en skolgång som inte fungerar vet vi att det leder till kriminalitet, bidragsberoende och depression, säger Per Kornhall.

Om undersökningen

Ungas hälsa

Uppgifterna om svenska barns och ungas psykiska hälsa kommer från den stora undersökningen Skolbarns hälsovanor.

De senaste resultaten från den undersökningen (2013/14) visar att majoriteten av skolbarnen mår bra. Med åldern ökar dock andelen med återkommande psykiska och somatiska besvär, som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Flickor har fler återkommande besvär jämfört med pojkar. Sedan 1980-talets mitt har psykiska och somatiska besvär ökat bland skolbarn i Sverige. De senaste resultaten visar en fortsatt ökning, framför allt bland 13-åriga flickor.

Trivseln i skolan har ökat sedan 1980-talets slut, och andelen elever som tycker mycket bra om skolan är den största på 20 år bland 13- och 15-åringar. Stressen över skolarbetet har dock ökat kraftigt bland 13-åringar, och andelen som känner sig ganska eller mycket stressade över skolarbetet har fördubblats på fyra år. Bland annat kan tidigare nationella prov och betyg från årskurs 6 ha betydelse.

Källa: Folkhälsomyndigheten

ur Lärarförbundets Magasin