Läs senare

Skolinspektionen: Otillräckliga satsningar på lärarförsörjningen

Skolledningar lappar och lagar för att försöka klara behörighets- och legitimationskraven. Men ofta saknas långsiktigheten.
– Satsningarna räcker inte på långa vägar, säger Linda Zetterman, utredare på Skolinspektionen, som har intervjuat huvudmän, rektorer och förskolechefer.

26 feb 2015

Svårigheten att hitta lärare med rätt kvalifikationer finns i såväl storstadsområden som pendlings- och glesbygdskommuner. Särskilt svårt är det i de naturorienterade ämnena, teknik och moderna språk.

Det konstaterar Skolinspektionen i sin årsredovisning för 2014. Här redogör man för första gången för en undersökning där skolhuvudmän, rektorer och förskolechefer svarat på frågor om vad de gör för att se till att behöriga lärare och förskollärare används i undervisningen.

Många inventerar visserligen personalbehovet men av webbenkäten och intervjuerna framgår det att kartläggningarna brister i systematik.

Enligt Skolinspektionen är det ett problem att det görs så få strategiska och långsiktiga insatser för att klara lärarförsörjningen.
– Man gör vad man kan för att rekrytera och kompetensutveckla efter bästa förmåga men det behövs mer, mycket mer. Det är stora siffror vi talar om, säger utredaren Linda Zetterman.

Skolinspektionen kommer med en rapport om lärarförsörjningen, med slutsatser om vad som bör göras, i dagarna. I mars kommer också en rapport om tillgången på kompetent studie- och yrkesvägledning utifrån samma undersökning. Även här finns stora brister.

Mer ur Skolinspektionens årsredovisning

Stora brister i trygghet och studiero

  • Vid tillsynen under 2014 hade 59 procent av de granskade grundskolorna och 66 procent av de granskade gymnasieskolorna brister i trygghet och studiero.
  • 57 respektive 48 procent hade brister i det särskilda stödet.
  • 31 respektive 34 procent hade brister i undervisningen, till exempel att lärare inte tydliggjorde målen eller anpassade undervisningen efter elevernas intresse och behov.

Ordningsproblem äter lärares tid

  • Lärarna ger sin egen bild i Skolinspektionens årliga skolenkät. Där svarade tre av tio grundskollärare att de måste ägna en stor del av undervisningstiden till att upprätthålla ordningen. Var femte svarade att de inte har förutsättningar att hjälpa elever som behöver hjälp.

Kränkande behandling vanligaste anmälningen

  • Totalt kom 3.747 anmälningar in till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (Beo) förra året (5 procent fler än 2013). Den vanligaste anmälningsgrunden var kränkande behandling, följt av brister i särskilt stöd. Av de ärenden som prövades ledde två tredjedelar till kritik. Beo begärde skadestånd i 42 fall. Vid årsskiftet hade 30 av dessa elever fått skadestånd, som mest 150.000 kronor

ur Lärarförbundets Magasin