Läs senare

Skolinspektionen uppmanar skolor ta ströfrånvaro på allvar

Skolorna måste bli bättre på att förhindra omfattande frånvaro bland eleverna, slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. Lärarna behöver stöd av både rektor och elevhälsan för att kunna vända utvecklingen. Ströfrånvaro måste också tas på större allvar.

10 nov 2016

När elever börjar utebli från lektioner leder det lätt till omfattande frånvaro utan att skolan tar tag i problemet. I en ny studie konstaterar Skolinspektionen att det i många fall funnits tecken på tilltagande frånvaro redan på mellanstadiet, men att skolledningen inte tagit signalerna på tillräckligt allvar.

– Man har väntat för att se hur det går och sedan har problemen eskalerat. När eleven kommer till högstadiet har det lett till omfattande frånvaro och då är den svårare att göra något åt, säger Ann Edvinsson, projektledare på Skolinspektionen.
 

Myndigheten har granskat elva grundskolors arbete med 15 elever, som alla haft mycket hög frånvaro på högstadiet. En tidigare studie, som Skolinspektionen presenterade i somras, visar att det totala antalet elever i landet som är helt frånvarande minst en månad är cirka 1.700. Vid mättillfället i november 2015 hade drygt 400 av dessa elever varit borta från skolan längre än en termin.
 

För att kunna minska talen måste ströfrånvaro tas på större allvar, understryker Skolinspektionen. När elever börjar utebli från undervisningen beror det ibland på magont eller huvudvärk, något som i sin tur kan tyda på psykosomatiska besvär eller att eleven inte trivs i skolan. Ett mönster kan vara att elever är frånvarande i vissa ämnen.

– Rektor har alltid det övergripande ansvaret att kontakta vårdnadshavare redan första dan av ogiltig frånvaro. Rektor ska stödja lärarna och se till att de tillsammans med elevhälsan ska kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elevernas frånvaro, säger Ann Edvinsson. 
 

Skolinspektionen betonar att skolorna inte i tillräcklig utsträckning tar reda på de verkliga orsakerna till elevens frånvaro. De åtgärder som sätts in bygger ofta på antaganden om orsakerna och ger därför inte alltid avsedd effekt. Åtgärdsprogrammen fokuserar främst på pedagogiska insatser, trots att nästan ingen av eleverna i de granskade skolorna hade inlärningssvårigheter.
 

Ett annat problem är att alla skolor inte har fullgod tillgång till elevhälsa. I vissa fall har de inte lyckats rekrytera relevanta kompetenser, ibland finns elevhälsa bara att tillgå centralt i kommunen eller kommundelen.

– Lärare och skolledning behöver ha tillgång till elevhälsans kompetens och få stöd, till exempel med att ta reda på orsakerna till frånvaron och komma fram till vilka åtgärder som är mest lämpade.
 

Bra kontakter med socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin är också viktigt för att lyckas få bukt med den omfattande frånvaron.  Men kontakterna fungerar inte alltid som de bör, menar Skolinspektionen.

– Här behöver samarbetet bli bättre samverkan så inte eleverna riskerar att hamna mellan stolarna. Det gäller också för kommunen att underlätta denna samverkan och stödja skolorna så de inte blir lämnade ensamma, säger Ann Edvinsson.
 

I studien ingick även två friskolor, men i arbetet för att stävja den ogiltiga frånvaron noterade Skolinspektionen ingen skillnad beroende på huvudman.   

1 700 ogiltigt frånvarande

  • I november 2015 var cirka 1.700 elever ogiltigt frånvarande i en månad sammanhängande eller mer. Jämfört med en undersökning Skolverket gjorde 2009 var antalet ungefär detsamma.
  • Under höstterminen 2015 rapporterades drygt 18.000 elever ha ogiltig upprepad ströfrånvaro. Siffran är betydligt högre jämfört med 2009, men det beror sannolikt till stor del på förbättrad frånvarorapportering.
  • Den ogiltiga frånvaron är mest utbredd i årskurserna 7–9. Upprepad ströfrånvaro är något vanligare bland pojkar än flickor.
    Källa: Skolinspektionen

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: