Läs senare

Skolmarknaden har satt stopp för klassresorna

DebatttUtbildning skulle möjliggöra klassresor men så är det inte längre. Skälet är att vi låter marknaden styra det viktigaste vi har. Det är dags att sätta stopp för nya friskolor och förändra skolvalet så att skolorna blir mer blandade, skriver Thomas Thomasson.

02 okt 2018

Om debattören

Thomas Thomasson

Tidigare universitetslektor i sociologi

Tittar vi tillbaka ett antal decennier så finner vi att den grundläggande ideologiska tanken med den tidigare skolan och senare grundskolan kan sammanfattas med begreppen demokrati, likvärdighet och jämlikhet. Skolan ska ge alla barn en likvärdig utbildning oavsett vilka förutsättningar och vilken bakgrund de har.

Att så inte är fallet visas med all tydlighet i en rapport som Skolverket gav ut tidigare i år. Eleverna i den svenska skolan blir allt mer uppdelade utifrån familjebakgrund.

Illustration: Colourbox

Egentligen är detta ingen nyhet utan vi vet sedan länge att ett barn vars uppväxt präglats av fattigdom eller knapp ekonomi har precis lika svårt som förr att byta samhällsklass. Etnicitet, uppväxtförhållanden, kön, föräldrars utbildning och inkomst liksom övriga sociala, kulturella och ekonomiska bakgrundsvariabler är det som i mångt och mycket avgör våra barns framtida livssituation.

Faktorer som påverkar denna utveckling, som Skolverkets rapport pekar på, är det fria skolvalet och friskolorna liksom boendesegregationen.

Tanken var att den demokratiska staten och dess institutioner skulle lägga grunden för ett samhälle där klasskillnader och orättvisor utjämnades. Utbildning är den främsta enskilda faktor som möjliggör eller förhindrar klassresor och skolan skulle ge eleverna likvärdiga möjligheter senare i livet.

Så har det inte blivit. Begåvad eller inte, så är det barn från ekonomiskt svaga familjer som förhindras möjligheterna till högre utbildning.

Tanken var att den demokratiska staten och dess institutioner skulle lägga grunden för ett samhälle där klasskillnader och orättvisor utjämnades.

Segregationen vi ser skapar svårigheter för skolor som tar emot elever som inte tillhör den resursstarka gruppen. Legitimerade och skickliga lärare väljer bort dessa skolor trots att det är de som behöver de skickliga lärarna allra mest.

Internationellt sett är den svenska skolan den mest marknadsanpassade. I stort sett vem som helst kan starta en skolverksamhet och erhålla skolpeng från staten. Resultatet vi nu ser är hur denna marknad med dess individcentrerade synsätt står i stark kontrast till den demokratiska och likvärdiga skola som slås fast enligt skollagen.

En del av lösningen skulle vara att staten återtar ansvaret för skolan, förändrar det fria skolvalet så att det blir en mer blandad sammansättning av elever och förbjuder nyetableringen av friskolor.

Det är inte marknaden som skall styra det kanske viktigaste vi har. Inte om vi ska leva upp till den gamla devisen om en likvärdig skola för alla.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin