Läs senare

Skolmaten effektivt verktyg för folkhälsan

Barn och unga äter för lite frukt och grönt, för mycket kött och socker - men skolmaten utgör en tydlig motvikt till detta.

av Sten Feldreich
12 maj 2019
12 maj 2019
Hur man lägger upp skollunchen har blivit en allt viktigare i skolan. På Trädgårdsstadens skola har man infört smakskedar.
Foto: Mikael Ljungström

— Vi ser att skolmåltiderna gör skillnad och har en viktig inverkan på elevers matvanor, säger Ulrika Brunn, dietist på Livsmedelsverket.

I Sverige är skolmåltiden i grundskolan enligt lag avgiftsfri. När det lilla ordet ”näringsriktig” lades till i lagtexten år 2011, tycks det ha satt fart på både intresse och kreativitet för att skapa bättre skolmat.

— De senaste 10—15 åren har det skett en gradvis förbättring i allt, både vad gäller valfrihet, utbud och råvaror, säger Ulrika Brunn. I dag har många skolor salladsbufféer med en stor variation av grönsaker, rostade rotfrukter, olika bönblandningar och hemgjorda dressingar. Salladsbufféerna skulle kunna fungera som en hel måltid för den elev som väljer att komplettera med exempelvis linser eller pasta.

Ordet ”näringsriktig” är inte preciserat i detalj, men 90 procent av alla kommuner i Sverige har utarbetat måltidspolicys som på olika sätt utgår från Livsmedelsverkets råd. Kommunpolitikerna visar ökat intresse för skolmåltidernas sammansättning, men skillnaderna är stora vad kommuner prioriterar.

Med skolmaten som utgångspunkt går det att prata om religion, historia, geografi, matematik, idrott, kemi, biologi.

— Några kommuner betonar att maten ska vara ekologisk, andra att det enbart ska vara svenskt kött medan vissa förordar växtbaserad mat. Så vad kommuner lägger vikt vid varierar stort, säger hon och tillägger att det är bra att det finns politiska ambitioner för maten.

— Skolmaten omfattas av samma kvalitetskrav som resten av verksamheten i skolan. Bra mat gör att eleverna orkar mer både fysiskt och mentalt.

Ulrika Brunn, dietist.

Dåliga matvanor är största orsaken till människors ohälsa globalt sett, påpekar Ulrika Brunn. Matvanor är något som grundläggs i barndomen och de utgör en livsstilsfaktor som gör stor skillnad för hur vi mår. Men här finns det en pedagogisk möjlighet att visa och lära barn vad som är bra mat. På samma sätt som människors matvanor påverkar hälsan, så påverkar livsmedelsproduktionen miljön på jorden.

— Ganska enkelt skulle vi kunna äta hälsosam mat som också produceras på ett sådant sätt som planeten skulle må bra av. Barnen är ju framtidens konsumenter, så om skolan tar chansen och visar dem goda matvanor har de möjlighet att göra skillnad på sikt.

Ulrika Brunn ser skollunchen som en del av utbildningen i skolan och vill att fler lärare och pedagoger ser dess möjligheter.

— Skolmåltiden är ett kraftfullt och praktiskt verktyg som kan kopplas till teoretiska kunskaper. Nästan alla skolämnen går att anknyta till maten på ett eller annat sätt. Med skolmaten som utgångspunkt går det att prata om religion, historia, geografi, matematik, idrott, kemi, biologi — ja, infallsvinklarna på ämnet mat är närmast outtömliga.

Hon tycker att fler lärare och pedagoger skulle få möjlighet att regelbundet äta lunch tillsammans med sina elever.

— Vuxna är viktiga förebilder och deras attityd till mat påverkar barnen jättemycket. Att skolpersonal och elever sitter ner och äter, pratar och lära känna varandra under avslappade former har stort värde för alla.

Specialmat

Huvudmannen är skyldig att upprätta rutiner för allergiker.

  • Om en elev får i sig livsmedel som den är allergisk mot, och skolan har kännedom om det, kan ansvaret falla på skolan.
  • Det är upp till huvudmannen att besluta hur man ska förhålla sig till livsstils- och önskekost.
  • Den som anser att skolmaten inte är tillräckligt näringsriktig kan höra av sig till Skolinspektionen.

Källa: Skolinspektionen.

ur Lärarförbundets Magasin