Läs senare

Skolor saknar koll på undervisningstid

GymnasieskolanLärarlösa lektioner och schemakrockar. Gymnasieelever löper stor risk att inte få all den undervisning de har rätt till, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

17 maj 2018

Myndigheten har granskat hur 25 gymnasieskolor säkerställer att eleverna får de undervisningstimmar som garanteras i skollagen. Vid 16 av skolorna såg inspektionen brister i schemaläggning och annat, och vid 14 av dessa en uppenbar risk för att eleverna inte får tillräckligt med undervisning.

Minst ett 20-tal timmar i veckan

  • I skollagen anges den garanterade (lärarledda) undervisningstiden i antal timmar. Elever på yrkesprogram har rätt till minst 2 430 timmar och elever på de högskoleförberedande programmen minst 2 180 timmar.
  • Antalet timmar ska ses som en undre gräns.
  • Enligt gymnasieförordningen ska ett läsår omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar. Utifrån den ramen fördelar skolhuvudmännen själva timmarna.
  • Jämnt fördelat över tre läsår motsvarar den garanterade undervisningstiden 20,25 timmar i veckan för yrkeselever och 18,2 timmar i veckan för elever på de högskoleförberedande programmen.
  • I utbildningen, men utöver undervisningen, ingår sådant som friluftsdagar, mentorstid, läxhjälp, studie- och yrkesvägledning och egna studier (läxor).

Källor: Skolinspektionen och SOU 2016:77

Granskningen omfattar alltså bara en bråkdel av alla gymnasieskolor, men resultatet går i linje med tidigare undersökningar som pekat på att det är si och så med skolornas planering. Rapporten nämner hur lektionsbyten utan rast och schemakrockar bidrar till att undervisningstiden naggas i kanten. På en av skolorna överlappade två lektioner varandra med 20 minuter och eleverna fick helt enkelt välja vilken av dem de skulle prioritera.

Skolinspektionen pekar också på att sådant som inte är undervisning räknas in i undervisningstiden. Det kan handla om lärarlösa lektioner, när skolan inte fått tag på någon vikarie, och tiden för nationella prov. Det sistnämnda motsvarar 28 timmar för en elev på naturvetenskapsprogrammet. Till detta kommer allt oförutsett som leder till att lektioner kortas eller inte startar på utsatt tid.

Hur mycket undervisningstid som går förlorad är oklart – de flesta skolor saknar den överblicken. Men Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo är orolig.

– Vi vet att 25 procent av eleverna inte klarar gymnasiestudierna på tre år. Samtidigt vet vi att tid och stöd är väldigt viktigt för att motverka avhopp. Och alla elever har ju rätt att nå så långt som möjligt, vilket kräver tid med lärare. Det finns också en risk för bristande likvärdighet om skolor är olika strikta med undervisningstiden, säger Helén Ängmo.

ur Lärarförbundets Magasin