Läs senare

Skolpolitiken blir hennes balansprov

Lena Hallengren, ny ordförande i utbildningsutskottet, vill inte driva igenom förslag med knapp majoritet. Största möjliga samsyn är hennes mål.

26 Nov 2014
Skolpolitiken blir hennes balansprov
»Jag tror att det finns alla förutsättningar att ha en dialog.« Foto: Hans Bjurling

Lena Hallengren tar bestämda kliv genom gångarna i riksdagshusets östra byggnad. Plockar bort kaffekopparna från förra mötet. Stoppar in ett tuggummi. Bakom skrivbordet står tio par skor. Ett av de högklackade paren kommer snart att uppgradera dagens klädval. Det är kongressfest hos Lärarförbundet i kväll och som ordförande i utbildningsutskottet är hon självskriven på gästlistan.Det har gått några veckor sedan Stefan Löfven presenterade sin regering. Som Socialdemokrat med tidigare minister­erfarenhet — är hon besviken över att det inte blev en ministerpost?

— Det är lite kluvet. Det är mycket som ska göras och man måste hela tiden vara beredd på att kliva in i olika roller, svarar hon diplomatiskt.

Den roll som Lena Hallengren tilldelats innebär ett uppdrag med många utmaningar, både på grund av skolfrågornas brännheta status och på det politiska läget med Sverigedemokraterna som vågmästare.

Foto: Melker Dahlstrand

Alliansen har just lagt en rad motioner om skolan som riksdagen ska ta ställning till. Alla har stöd av SD. Samtidigt — tidigare denna blygråa novembermorgon — kom nyheten att moderaternas skolpolitiske talesperson Tomas Tobé öppnar för samarbete. Om rege­ringen kan acceptera en tioårig grundskola och förlängd skolplikt kan M tänka sig att diskutera lösningar för gymnasiet.

Vad säger du om Tomas Tobés utsträckta hand?

— Vi hade utbildningspolitisk debatt i går — han kunde ha räckt ut handen då. Jag antar att det skedde nu eftersom han höll tal på Lärarförbundets kongress i dag. Men jag hoppas att det är ärligt menat. Det parlamentariska läget och den situation skolan är i, kräver att vi får till stånd långsiktiga lösningar. Våra satsningar i budgeten gör förutsättningarna bättre.

— De borgerliga har ju väldigt lite att vinna på att bromsa goda skolidéer. Ta de tre miljarderna till lärarnas löneökningar, ska de vara emot det?

Vad tycker du om villkoren för samarbetet?

— Man kan inte säga »vi är beredda att samarbeta bara vi får som vi vill«, men jag tycker signalen är viktigare än vilka sakfrågor Tomas Tobé tar upp. Jag tackar för att han inte nämner betyg i årskurs 4. Det förslaget visar att man varken lyssnar på forskningen eller på lärarkåren.

Just betyg i årskurs 4 är en av de motioner som Alliansen lagt och som SD är beredda att stödja. Kommentar?

— De har sagt att de är överens. Men vill Alli­ansen verkligen stycka sönder skolpolitiken och driva igenom det som går med hjälp av Sverigedemokraterna och samtidigt försöka få till stånd ett samarbete?

— Jag väljer att tolka Tomas Tobés utspel som att han är beredd att samarbeta och jag tror att det finns alla förutsättningar att ha en dialog och inte minst att involvera lärarfacken i den.

Tror du inte att de menar allvar med sina motioner?

— Jo, det tror jag. De följer upp sin politik — det är inget konstigt med det. De borgerliga är försvagade både som enhet och inom sina partier men snart måste de, precis som vi gjorde 2006, vara beredda att ompröva sin politik.

Vad gör ni om riksdagen klubbar igenom ­betyg från årskurs 4?

— Jag tänker inte spekulera i det.

Ni vill att gymnasiet ska vara obligatoriskt upp till 18 år, något som Alliansen är emot. Hur ska ni få igenom det?

— Egentligen är det inte en obligatorisk gymnasieskola i sig som är det viktiga. Det vi betonar är hur viktig gymnasieskolan är för att man ska ha en chans att komma in på arbetsmarknaden. Det är ett krav från näringslivet, det är väldigt sällan man anställer någon som inte gått gymnasiet.

Ett obligatoriskt gymnasium är alltså något ni kan tänka er att kompromissa om?

— Det tror jag säkert. Att alla inte går på gymnasiet är ett stort problem. Vi behöver mötas kring förslag om hur vi ska få unga att gå på gymnasiet.

Det parlamentariska läget riskerar att göra utskottsarbetet svårare än vanligt. Vad ställer det för krav på dig?

— Vi ska inte glömma bort att SD var vågmästare även under den förra mandatperioden. Så här ser det ut så länge vi har en stenhård blockpolitik. Annars kan man se vilket borgerligt parti som helst som vågmästare. Det finns alla möjligheter att hitta nya konstellationer och det ser jag som min största uppgift, att formera inte bara minsta möjliga majo­ritet utan största möjliga samsyn.

— Ibland är det svårt att komma överens men valet visade att skolan är en av de viktigaste frågorna. Vi i utbildningsutskottet har ett särskilt ansvar att verkligen ta den på allvar och göra det allra bästa av situationen.

Är du bra på att medla och förhandla?

— Just den här rollen har jag inte haft tidigare men jag gillar lagarbete och har funderat en hel del kring ledarskap under åren. Jag har också varit i opposition i åtta år så jag vet hur man inte vill bli behandlad i den rollen.

Vilka frågor tror du att det blir svårast att skapa majoritet kring?

— Jag tycker inte att det är så tydligt vilka frågor som ens finns på bordet än. Men man kan aldrig bli överens om något man är oense om. Vi kan ta betyg i årskurs 4 som exempel igen — det spelar ju ingen roll hur länge vi diskuterar det med moderaterna, vi blir inte överens ändå. Då måste man blanda in flera frågor och göra större överenskommelser.

— Sedan har jag ingen aning om hur överens borgerligheten egentligen är sinsemellan.

— Hur ser de på förskoleklassen till exempel? Tycker man att förskoleklassens skolform med förskollärare är viktig eller är det viktigt att börja skolan när man är sex år? Det vet jag inte — vi har inte känt på varandra än. Det kan vara så att utåt verkar vissa frågor knepiga att lösa men sedan visar det sig att det mest var retorik.

Tror du att det blir mer av rävspel och hemliga korridorförhandlingar än vanligt?

— Det är ju inte så att man gör upp med varandra över en kopp kaffe. Men att lära känna varandra och skapa förtroenden, den delen av politiken ska man inte underskatta.

— Den största missen vore om vi inte la några förslag alls av rädsla för att de inte ska gå igenom. Det vore förödande för Sverige och för skolan. Vi måste tro att vi ska lyckas.

Sju motioner

Alliansens sju motioner som får stöd av Sverige­demokraterna:

  • Tioårig grundskola.
  • Betyg från år 4.
  • Ordnings­omdömen på högstadiet och gymnasiet.
  • Gymnasiet ska vara frivilligt.
  • En rättighet att läsa in högskole­behörighet.
  • Mer idrott.
  • Tillåtet att ha skol­avslutning i kyrkan.

Utskotten

  • Utskotten be­arbe­tar propositioner och motioner och presenterar sedan ett förslag, ett betänkande, till riksdagsbeslut.
  • Förslag kan föregås av överenskommelser och kompromisser.
  • Ordföranden har utslagsröst.

In på livet med Lena Hallengren

Aktuell Ordförande (S) i utbild­nings­utskottet.

Ålder Snart 41.

Familj Man, Klara 10, Olle 6.

Bor I Kalmar och i Stockholm tre dagar i veckan.

Bakgrund Lärarexamen. Förskoleminister i Göran Perssons regering 2002—06. Ordförande i trafikutskottet, vice ordförande i socialutskottet.

Om jag inte var politiker »Jag är ju lärare… kanske rektor.«

Foto: Hans Bjurling

Om jag fick en miljard »Gud vad mycket pengar! Då kan man ju börja fundera på att ge stöd av olika slag, till forskning exempelvis.«

Personlig pryl »Hann inte få med mig något hemifrån så det får bli min mobil. Jag är borta mycket och genom den är jag ändå tillgänglig för mina barn. Den är dessutom utrustad med en sändare som gör det snabbare att checka in på flyget.«

ur Lärarförbundets Magasin