Läs senare

Skolverket förtydligar npf-perspektiv i specialpedagogiklyft

SpecialpedagogikFler exempel och tydligare paketering av innehåll kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Så vill Skolverket stärka npf-perspektivet i det kommande specialpedagogiklyftet.
– Vi planerar för att både fördjupa och bredda innehållet, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

av Gustaf Rosensköld
28 Feb 2018
28 Feb 2018

 

Foto: Mats Thorén

Skolverkets specialpedagogiklyft har kritiserats hårt för att inte se tillräckligt till behoven hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). De utbildningsmoduler som hittills presenterats innehåller för få konkreta verktyg – och ägnar för mycket utrymme åt generella åtgärder som för vissa elever riskerar att stjälpa mer än de hjälper, enligt kritikerna.

Bland dem finns föräldranätverket Barn i behov, som nyligen träffade Skolverket för att diskutera kritiken. Malin Holm, engagerad i Barn i behov, är försiktigt optimistisk efter mötet. Hon ser baskunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som nödvändiga och hoppas nu på mer konkret innehåll.

– Vi tror att utbildningen kan bli bättre, men vi tvingas bevaka det. Det kommer inte bli någon ny sådan här satsning den närmsta tiden.

Målet med satsningen är en generell höjning av lärares specialpedagogiska kompetens som ska komma alla elever till gagn, men i uppdraget till Skolverket lyfter regeringen särskilt fram behoven hos elever med funktionsnedsättningar, elever med utländsk bakgrund och nyanlända. Upplägget bygger på kollegialt lärande, där konkreta tillvägagångssätt och metoder för att hjälpa elever diskuteras och utforskas på den egna skolan.

Helena Elwin, enhetschef på Skolverket, säger att myndigheten lyssnat på kritiken och tänker se över innehållet i befintliga och ännu inte färdiga utbildningsmoduler.

– Vi planerar för att både fördjupa och bredda innehållet. Det handlar bland annat om att ge lärare extra stöd i hur man kan anpassa undervisningen utifrån till exempel minnesfunktioner, exekutiva funktioner och kognitiva funktioner. Vi ser över hur vi kan beskriva stödet mer konkret för lärarna som tar del av satsningen, säger Helena Elwin.

Skolverket vill också göra information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tydligare paketerad i utbildningsmaterialet.

Att man haft en enskild elevgrupp för ögonen när man tagit del av materialet kan ha bidragit till att innehåll tolkats felaktigt, tror Helena Elwin.

– Materialet är skrivet för att kunna omfatta alla elever. Därutöver har vi exempel som hjälper läraren att förstå vad det är för typ av funktionsnedsättning som avses.

Hur ser du på risken att generella förhållningssätt kan gå på tvärs med vad forskning säger om hur elever med vissa funktionsnedsättningar bör bemötas?

– Det är ett missförstånd att Skolverket skulle förespråka generella förhållningssätt; att alla elever ska ges samma stöd och stimulans. Tvärtom, i utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov. Det vi vill göra med den här satsningen är att öka lärares förmåga att anpassa undervisningen utifrån varje elevs behov och förutsättningar.

Mötet med Barn i behov gav också möjligheter att klargöra hur inkluderingsbegreppet används i utbildningsmaterialet, berättar Helena Elwin.

– Det har kanske uppfattats som att det bara handlar om den fysiska inkluderingen, medan vi kunde tydliggöra att det handlar om att det är lärmiljön och undervisningen som ska vara inkluderande, alltså tillgänglig för alla elever redan från början. Det är inte eleven som till varje pris måste inkluderas.

– Det kan vara uppenbart – eller en utredning kan ha visat – att en elev behöver särskilt stöd i mindre grupp och då är det detta som är rätt för eleven, det tycker vi är viktigt. Eleverna ska ges det stöd de behöver, avslutar Helena Elwin.

ur Lärarförbundets Magasin