Läs senare

Skolverket sågar omrättning av nationella proven

Skolverket ifrågasätter Skolinspektionens omrättningar av de nationella proven och de slutsatser man dragit av dem. Det framkommer i en ny rapport.

06 Nov 2012

Skolinspektionen har misstolkat sina egna resultat och inte tagit hänsyn till den forskning som finns om bedömning. Det hävdar Skolverket i en ny rapport.  

– Vi ifrågasätter hur Skolinspektionen kan tala om ”felbedömning” utan att visa vad som är rätt bedömning, säger Ragnar Eliasson, avdelningschef på Skolverket till Lärarnas tidning.
 

Orsaken till schismen är att Skolinspektionen rekommenderat regeringen att ta bort uppsatsmomenten från de nationella proven eftersom man anser att de missgynnar en likvärdig betygsättning. 
 

Tidigare i höstas presenterade Skolinspektionen resultaten av sin omrättning av de nationella proven, som de menade visade på en alltför stor diskrepans mellan lärarnas och ”experträttarnas” bedömning. I synnerhet när det gäller uppsatsdelen i ämnena svenska och engelska. Detta fick Skolinspektionen att i sin rapport till regeringen rekommendera att uppsatsdelarna tas bort. 
 

Men Skolverket ifrågasätter nu såväl själva omrättningen som de slutsatser Skolinspektionen dragit av dem.
 

– All forskning, både svensk och internationell, visar att man inte når högre i likvärdighet än mellan 40 och 70 procent av fallen mellan olika bedömare, säger Ragnar Eliasson. 
 

Skolinspektionens omrättningar av de nationella proven visade på en överensstämmelse i som lägst 55 respektive 62 procent av fallen, vilket enligt Ragnar Eliasson inte är uppseendeväckande på något sätt.
 

– Det gäller dessutom bara två delprov. Man kan inte döma ut hela det nationella provsystemet baserat på detta resultat. 
 

Dessutom betonar han att det inte finns något som tyder på att Skolinspektionens bedömare är skickligare än vanliga lärare. 
 

– Skolinspektionen har inte kunnat visa vad som är rätt bedömning. Ändå talar de i rapporten om ”felbedömningar”, vilket inte kan tolkas på annat sätt än att de anser att deras omrättningar är korrekta och lärarnas felaktiga. Men i själva verket talar mycket för att även Skolinspektionens bedömningar har stora olikheter sinsemellan, säger Ragnar Eliasson. 
 

Rapporten ger känslan av att ni är irriterade på Skolinspektionen. Är det så?
 

– Nej, inte irriterade. Men Skolinspektionen utgör en mycket betydelsefull del av den statliga styrningen av skolan och det är viktigt att de ger korrekt och saklig information.
 

Följande brister påpekar Skolverket i Skolinspektionens rapport:

  • Skolinspektionen har överdrivit resultatet och har inte tagit hänsyn till den forskning som finns om bedömning. Denna visar att avvikelsen mellan lärarnas och ”experträttarnas” bedömning är jämförelsevis låg i ett internationellt perspektiv.
  • Skolinspektionens omrättare har själva uppgett att de varit striktare när de rättat på myndighetens uppdrag än när de bedömer sina egna elever, vilket sannolikt påverkar resultatet. 
  • När Skolinspektionen omrättade sin egen omrättning var det en lika stor andel som styrkte den ursprungliga bedömningen som den första omrättningen.
  • Skolinspektionen använder en annan skala än vad lärarna använder när de bedömer proven, vilket kan påverka resultatet vid gränsfall.
  • Skolinspektionen behandlar sina omrättningar som om de vore ”de riktiga bedömningarna”, trots att de inte redovisar underlag till varför omrättarna skulle vara bättre bedömare än lärarna.

Utifrån detta slår Skolverket fast att det inte finns något som styrker slutsatsen att uppsatsdelarna på de nationella proven missgynnar en likvärdig betygsättning och att dessa därför bör vara kvar. Dessutom anser de att det skulle öka tolkningsutrymmet om uppsatsdelarna togs bort och leda till ännu större brister i likvärdigheten än i dag.

Gabriella Bremberg är avdelningschef på Skolinspektionen. Hon hävdar som svar på Ragnar Eliassons kritik att de väl känner till forskningen på området, men att deras bedömning inte utgår från den förväntade avvikelsen utan vad som är rimligt utifrån ett elevperspektiv.

– Att nästan varannan elev riskerar få ett annat delprovsbetyg om det är en annan lärare som rättar provet anser inte vi vara en rimlig nivå. Vi uttalar oss inte om vilka bedömningar som är rätt och fel, utan om det finns olikheter i bedömningarna.

Hon menar att omrättningen som gjorts tre år i rad visar samstämmiga resultat.

– Vid nästan varannan omrättad delprovsuppsats i Svenska i årskurs 9 och på gymnasiet finns skillnader mellan ursprungslärarens och Skolinspektionens bedömning av proven. Vår slutsats är att de uppsatsliknade delproven inte stödjer likvärdigheten sett ur ett elevperspektiv, och det rapporterade vi till regeringen i augusti.

Gabriella Bremberg anser inte att det är särskilt märkligt att myndigheter ibland kommer fram till olika slutsatser.

– Skolinspektionens utgångspunkt är i första hand den enskilda elevens rättssäkerhet.

ur Lärarförbundets Magasin