Läs senare

Skolverket vill reglera betygsättningen

LikvärdighetLärare gynnar lågpresterande elever och sätter relativa betyg. Därför vill Skolverket reformera betygssystemet och införa en gräns för hur stor avvikelsen får vara mellan elevers betyg och resultaten på nationella prov.

av Emilie Stendahl
05 feb 2019
05 feb 2019

Hur rättvist är dagens betygssystem? Inte särskilt, konstaterar Skolverket i en ny rapport där man har analyserat relationen mellan elevers slutbetyg och deras resultat på de nationella proven.

Framförallt är det skillnaden mellan olika skolor som sticker ut. På skolor med många lågpresterande elever är lärarna betydligt mer generösa när de sätter slutbetyg, medan lärare på skolor med många högpresterande elever är mer restriktiva.

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

– Vi ser inslag av relativ betygsättning. Det är första gången som Skolverket kan konstatera att det gamla betygsystemet lever vidare. Det måste vi ta itu med, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.

Han anser att betygsystemet behöver bli mer rättvist och likvärdigt, och att en väg framåt vore att koppla slutbetygen tydligare till resultaten på de nationella proven.

– Avvikelsen på många skolor är orimligt stor och det är uppenbart att slutbetygen inte motsvarar det eleverna kan. Därför borde vi fastställa en gräns för hur stor avvikelsen får vara på skolnivå, säger Peter Fredriksson.

Men det blir ingen enkel uppgift att bestämma en sådan gräns, enligt honom. Dels måste de nationella proven kvalitetssäkras och digitaliseras. Dels måste en sådan reform göras på ett sätt som inte skapar nya problem för lärare och elever, i form av stress eller mer arbete. Reformen bör inte heller leda mot mer provstyrd undervisning.

– Lärare ska sätta betyg utifrån en helhetsbedömning. En enskild elev kan prestera sämre eller bättre när man skriver ett nationellt prov.

Borde lärare på skolor med många högpresterande elever bli mer generösa i sin betygsättning?

– Snarare är det lärare på skolor med mer lågpresterande elever som borde hålla igen mer när de sätter slutbetyg, säger Peter Fredriksson.

Samtidigt understryker han att avvikelserna handlar om resultaten på en övergripande nivå – den gäller inte för alla skolor eller alla elever.

En annan konsekvens av att lågpresterande elever systematiskt gynnats i betygsättningen är att skillnaderna mellan skolor sannolikt är större än vad man trott.

– Den här rapporten indikerar att svensk skola är ännu mer segregerad än vad vi sett tidigare, säger Peter Fredriksson.

Andra tendenser som framkommer i rapporten är att flickor och utlandsfödda gynnas en aning, precis som elever i fristående skolor. Men det är inga större skillnader.

– Det tyder på att det inte finns något inslag av diskriminering i betygsättningen, säger Peter Fredriksson.

Lärares betygsättning varierar även beroende på ämne. Allra störst är skillnaderna inom no- och so-ämnena. Där fanns en spridning på omkring 30 procent mellan betyg och provresultat, enligt rapporten.

Anna Ekström, utbildningsminister. Foto: Regeringen.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger till TT att hon noga ska överväga Skolverkets förslag att införa en gräns för hur mycket betygen får skilja sig från resultaten på nationella proven.

– Jag blir rejält oroad över Skolverkets siffror, eftersom man måste kunna lita på betygen. Samtidigt är det inte första gången vi ser den här typen av resultat och jag utesluter inte att fler åtgärder måste vidtas, säger hon.

Hon pekar på att det numera står i skollagen att resultaten från nationella prov ska ha särskild betydelse i betygssättningen. De nationella proven ska också digitaliseras och rättas av andra än den betygssättande läraren.

– Det är för tidigt att säga om dessa insatser får effekt, men jag blir samtidigt otålig när jag Skolverkets siffror, säger Anna Ekström till TT.

Jämförelse

ur Lärarförbundets Magasin