Läs senare

Skolverkets uppfattning och E-gränsen slår ut elever

DebattGodkäntgränsen måste bort, den är oetisk i en obligatorisk skola. Alla utom Skolverket vet att det finns en grupp elever som trots goda insatser inte klarar kunskapskraven, skriver Arne Engström, docent i matematikdidaktik vid Karlstads universitet.

13 apr 2018

Om debattören

Arne Engström 

Docent i matematikdidaktik 

Karlstads universitet

Läste artikeln i senaste numret av Lärarnas Tidning om kunskapskraven och elever med svag teoretisk begåvning. Elevgruppens svårigheter är inte främst en konsekvens av kunskapskraven. Elever med svag teoretisk begåvning har alltid haft svårt att klara skolans krav.

Tidigare hade vi hjälpklassen som var till för dessa elever. Den omfattade dock inte mer än 2–3 procent av eleverna och pojkar var i klar majoritet, runt 60 procent. Hjälpklassen hade en starkt stigmatiserande effekt på dem som sattes där. Den var inte heller särskilt framgångsrik. Det finns studier som visar att elever med svag teoretisk begåvning som gått i normalklass presterade bättre än de som gick i hjälpklass.

Grafik: Henrik Malmsten

Jag forskar om elever med låga prestationer i matematik. Dessa elever behöver en skola med fasta ramar och mycket lärarledd undervisning. Just det som nästan försvunnit från dagens skola. Förändrade arbetsformer med krav på att eleverna själva ska planera och styra sitt eget lärande har slagit hårt mot denna elevgrupp.

En omfattande kritik mot kunskapskraven och betygssystemet har riktats från flera håll, föräldrar, elever, lärare, och forskare. Lite talar för att det nya betygssystemet blir särskilt långvarigt.

De flesta betygssystem som funnits har haft en godkäntgräns, vilket naturligtvis är oetiskt i en obligatorisk skola. Det tidigare betygssystemet hade IG på gymnasiet, och i grundskolan sattes inget betyg alls om man inte blev godkänd. Det vara bara under sifferbetygens tid (1–5) som det inte fanns någon godkäntgräns. Elever med låga prestationer i skolan fick betyget 1 – och det var faktiskt godkänt.

Hos Skolverket finns föreställningen att om bara lärarna anpassade undervisningen till elever som har det svårt så skulle alla elever bli godkända.

Hos Skolverket finns föreställningen att om bara lärarna anpassade undervisningen till elever som har det svårt så skulle alla elever bli godkända. Det finns inget som helst empiriskt stöd för denna uppfattning. Det land där alla elever klarar skolan finns inte.

Skolverkets uppfattning leder till att undervisningen är alltför krävande för elever med svag teoretisk begåvning. I stället måste vi inse att det finns en liten grupp elever som trots goda insatser inte klarar kunskapskraven.

Som det står i artikeln så är detta en uppfattning som skolläkare, skolpsykologer och alla som arbetar med barn i behov av särskilt stöd känner till. Alla utom Skolverket.

Ett betygssystem i en obligatorisk skola ska inte ha en godkäntgräns. Så länge vi har det betygssystem som vi har, borde det finnas möjlighet att göra avsteg från principen att alla ska bli godkända och släppa den norm som kunskapskraven innebär. Elever med svag teoretisk begåvning kan lära sig mer, men inte lika mycket som de flesta andra eleverna i klassen. De behöver en undervisning som utgår från deras förutsättningar.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin