Läs senare

Skydda lärarna och låt dem forska för en bättre arbetsmiljö

DebattDet finns alldeles för många tecken på att det inte står rätt till i svenska klassrum. Det är dags att leta lösningar tillsammans med lärarna i praktiknära forskningsprojekt och överväga om lärare ska ha samma lagskydd mot våld som poliser har, skriver tre forskare vid Malmö universitet.

Om debattörerna

Mona Holmqvist

Professor i utbildningsvetenskap

 

Balli Lelinge

Universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik

 

Foton: Malmö universitet

Jonas Alwall

Universitetslektor i internationell migration och etniska relationer

Alla vid Malmö universitet

Att undervisa unga så att de i framtiden har kompetens att till exempel bekämpa sjukdomar, motverka klimathot och hitta tekniska lösningar är avgörande för samhällets utveckling. Här har lärare en nyckelposition. Det är därför anmärkningsvärt att lärare inte får det stöd som krävs för att skapa gynnsamma lärmiljöer. Arbetsmiljön är på många håll under all kritik. Här är två konkreta exempel på att det råder en ohållbar situation i skolan:

I Vellinge, utsedd till Sveriges bästa skolkommun, uppger 30 procent av lärarna i en enkät att de utsätts för kränkningar av elever (Sydsvenskan 29/1 2018).

Illustration: Colourbox

En lärarstudent frågar sig om hon har gjort rätt yrkesval då hon blivit misshandlad och kallad hora av en 11-årig elev (Sydsvenskan 12/1-2018). Eleven anklagade efteråt lärarstudenten för att hon skulle ha slagit eleven. När lärarstudenten började gråta skrattade eleven åt henne.

Vid situationer som dessa bör man överväga att införa tjänstemannaskydd, precis som exempelvis poliser, biljettkontrollanter och taxichaufförer har (se faktaruta). För även om det finns mycket lärarna kan göra när det gäller konflikthantering finns det också gränser. Det ingår inte i deras yrkesutövning att gå in och avbryta våldsamma konflikter mellan elever eller att försvara sig i hotfulla situationer.

Tjänstemannaskydd

Den som använder våld, hot om våld eller mindre allvarliga övergrepp mot någon i dennes myndighetsutövning döms för våld eller förgripelse mot tjänsteman. Lärare anses idag bara utföra myndighetsutövning när de sätter betyg.

Källa: Lawline.se

Att få arbeta med det man utbildat sig för, undervisning och lärande, kräver att det finns förutsättningar att genomföra arbetet. I båda exemplen ovan uppges att det inte finns kompetens eller resurser att ta hand om elever som mår dåligt och inte fungerar i skolan.

Frågan är hur vi forskare tillsammans med lärare, skolledare och förvaltningschefer kan göra skolan till en dynamisk kunskapsinstitution där fler elever trivs, lär sig och utvecklas efter sina förmågor, i stället för en institution som ständigt ifrågasätts.

Det ingår inte i deras yrkesutövning att gå in och avbryta våldsamma konflikter mellan elever eller att försvara sig i hotfulla situationer.

I Vetenskapsrådets rapport ”Forskningsbasering av lärarutbildningen” (2015) visar författarna att dagens forskning är tolkande och beskrivande samt att klassrumsnära studier nästan helt lyser med sin frånvaro. Det måste bli en bättre balans så att de problem lärare och elever upplever i sin vardag identifieras.

Att forska praktiknära innebär att skapa vetenskapligt grundade resultat som lärare kan använda i sitt arbete i klassrummet. Ett sätt är att arbeta i praktiknära projekt gemensamt med lärare. Det handlar om att identifiera, analysera och studera problemområden där det behövs en förändring.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

I det första steget ställs frågor som: Vad försöker vi uppnå och varför? Hur vet vi att eleverna upplever det på samma sätt som personalen? Hur tar vi reda på det? I det andra steget gäller det att göra en kartläggning för att kunna genomföra en förbättring.

Det tredje steget innebär att vi forskare analyserar det insamlade materialet tillsammans med lärare och skolledning. Syftet är att se om resultatet verkligen blev så bra som väntat. Det fjärde steget handlar om att dokumentera processen och ställa de kritiska frågorna. Var det någon idé som inte fungerade? Sedan börjar forskningscykeln om med en ny fråga, eller fördjupning.

Men forskningsinsatserna tillsammans med lärarna räcker troligtvis inte. För att insatserna ska vara verksamma krävs också en förändring av attityderna till lärare och skola i samhället i stort.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin