Läs senare

Sluta åderlåta fritids och kalla det skolsatsning

DebattÅtgärder som legitimation och undervisningsuppdrag i fritidshemmet får en bitter slagsida när kommunpolitiker tar fritids pengar och ”satsar” dem på skolan, skriver Alexander Skytte, lärare i Järfälla.

Om debattören

Alexander Skytte

Lärare

Järfälla

Det finns budgetar i vårt land där det påstås att det ska satsas på skolan. Men när man läser närmare ser man att det inte rör sig om tillskott av pengar, utan om en omfördelning där man tar pengar från fritidshemmet och skjuter över till skolans verksamhet.

I Järfälla får rektorerna inte mer resurser att jobba med, utan en pekpinne om att fritidspersonalen ska in i skolan än mer. Och det är ju trots allt ett logiskt resonemang – om man ska genomföra besparingar så ryker det frivilliga och det utanför det obligatoriska huvuduppdraget först.

Illustration: Colourbox

För Stockholms stad skriver Anna König Jerlmyr (M) hur fritidspersonalen ska schemaläggas och läxläsning ska införas på fritidstid. Detta är två exempel där politiker ser fritidshemmet som en lyx. Följden av detta blir förslag som Moderaternas, som skolifierar fritids.

Besparingarna har pågått ett bra tag, det har vi som befinner oss i verksamheten känt av. Snart är vi nog nära ett existensminimum på många ställen i landet.

Facken, med Lärarförbundet i spetsen, har försökt att införa åtgärder för att rädda fritidshemmet. Den frivilliga verksamheten har kommit in i läroplanen, fritidspedagoger får nu titulera sig lärare och det krävs snart legitimation för att få undervisa på fritids.

All cred till dem som engagerat sig fackligt, det är förmodligen tack vare dem som fritids finns kvar överhuvudtaget. Tyvärr är dessa åtgärder bara små plåster på ett stort sår. De kommer inte stoppa blödningen.

Åtgärderna som införts får snarare en bitter slagsida. Legitimationen gör att fritidslärarna rekryteras till skolan istället. Erfarna fritidspedagoger, som vart med och byggt upp en fantastisk verksamhet, glöms bort helt och hållet. Eller snarare ignoreras och struntas i.

Kapitel 4 i läroplanen blir ytterligare en huvudvärk för lärare och rektorer då det nästan är omöjligt att få till resurser för uppdraget.

Antingen skapar vi en riktig gräsrotsrörelse. Eller så accepterar vi att fritids utvecklas till att bli en del av skolan, där eftermiddagarna kommer att bestå av barnpassning med läxläsning.

Så länge politiker som styr över vad pengarna ska användas till inte ser värdet i fritidshemmet kommer ett fackförbund inte att kunna göra mer. Till slut blir det för tufft att jobba i verksamheten, vi ser redan att andelen utbildade på fritids minskar.

Hur tar vi oss framåt? Jag ser två alternativ. Antingen gör vi något åt det och skapar en riktig gräsrotsrörelse, vi som jobbar på fritidshemmen. Och då krävs det ett starkt engagemang från många. Aktiva pedagoger, föräldrar, barn.

Eller så accepterar vi att fritids var en fin välfärdsrörelse som kommer att utvecklas till att bli en del av skolan, där eftermiddagarna kommer att bestå av barnpassning med läxläsning.

Hur önskar du att det blir?

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin