Läs senare

Sommar utan lov

ReportageAtt jobba några extra veckor på lovskola är för många lärare ett sätt att skaffa nya erfarenheter. Dessutom ger det ofta ett rejält tillskott i kassan.

Clara Callmar, Lovisa von Ille och Lina Lagerwall satsar hårt på lovskolan. När lektionerna är slut går de hem tillsammans och fortsätter räkna. Foto: Emil Malmborg

Det är två dagar före midsommarafton och egentligen skulle Andreas Barna, lärare i svenska, svenska som andraspråk samt religion, ha haft semester precis som resten av lärarkollegiet på Sankt Petri gymnasieskola i Malmö där han arbetar. I stället är han kvar här i lokalerna, står framför whiteboarden i ett klassrum och går igenom genren argumenterande text med en grupp elever.

De får 30 000 kronor extra för dessa två veckor och det lockar så klart.

– Jag har ändå sex och en halv veckors semester som väntar och efter tre brukar jag krypa på väggarna, skrattar han.

Eleverna i hans sommaröppna klassrum har alla fått underkänt i kursen svenska som andraspråk 1 på sina respektive skolor och läser därför in den på den kommungemensamma sommarskolan. På två veckor ska de ta sig igenom den kurs som normalt ligger över ett helt läsår.

12%fler elever gick lovskola
år 2017 än året innan.

– Det är klart att det blir intensivt och komprimerat. Det blir på en mer grundläggande basnivå. Jag arbetar mig igenom kursen mer systematiskt och kronologiskt. Med mina ordinarie elever kan jag hoppa fram och tillbaka mellan olika kursmoment, säger Andreas Barna.

Det är hans tredje omgång på sommarskolan, så han har en viss vana. Att den i år råkar ligga på hans ordinarie arbetsplats är ett undantag. I Malmö alternerar sommarskolan som riktar sig till stadens gymnasieelever (det finns även för grundskolan, se faktaruta) mellan olika skolor. I år var det Sankt Petris tur. På rektorsexpeditionen en bred stentrappa upp i det före detta gamla läroverket sitter Rita Winberg. Hon är biträdande rektor här och har navigerat uppdraget som kommunens sommarskoleansvariga ovanpå sitt ordinarie jobb.

– Det är därför vi turas om mellan skolorna, jag och skolans administrativa personal får inga extra resurser för detta.

Alwan Omo och Abbas Amini läser svenska som andraspråk på sommarskolan. ”Alla som är här vill plugga. Det är fullt fokus”, säger Alwan Omo som har siktet inställt på att bli läkare. Läraren Andreas Barna håller i den två veckor långa kursen. Foto: Emil Malmborg

Redan när besked kom i januari satte Rita Winberg i gång att planera. Första steget var att annonsera efter lärare.

– Det var inte helt lätt att veta hur stor organisation jag behövde rusta för, först 31 maj behöver nämligen elevernas ansökningar vara inne, säger Rita Winberg.

82 miljoner kronor

en tredjedel av det tillgängliga bidraget, har inte kunnat utnyttjas de senaste två åren.

Fjolårets sommarskola fick bli ungefärlig måttstock. Och det stämde ganska bra. Nu, så här tre dagar in på kurserna, är totalt 225 elever från stadens kommunala gymnasie- eller språkintroduktionsprogram inskrivna. I de olika klassrummen pågår olika kurser. Vissa särskilt eftersökta ges i dubbel uppsättning, i ämnena matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk. Dessutom arrangeras simundervisning på badhuset för de elever som missat det momentet inom idrott och hälsa. Rita Winberg har behövt anställa 14 lärare för att ro allt i land, samtliga måste ha en ordinarie tjänst inom Malmö Stad.

– Men det var inte svårt att rekrytera. Lärarna får 30 000 kronor extra för dessa två veckor och det lockar så klart, säger Rita Winberg.

I landet som helhet är annars just svårigheten att rekrytera lärare en av orsakerna till att en tredjedel av statsbidraget inte har kunnat betalas ut de senaste två åren, enligt Skolverket.

– Vi har också fått signaler om ett bristande intresse från eleverna. Många huvudmän har dock höga ambitioner om att ordna sommarskola, vilket innebär att bidraget är översökt, säger Johanna Freed som är chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Lamin Saar pluggar matematik 2B – en av de åtta matematikkurserna på sommarskolan. Foto: Emil Malmborg

I fjol ansökte 396 huvudmän om totalt 248 miljoner, även om det ”enbart” fanns 118,7 miljoner i potten. I slutändan betalades bara 88,5 miljoner ut. Var siffrorna hamnar i år är det ännu ingen som vet.

Och någon utvärdering av sommarskolornas effekter på elevers kunskaper i stort, är det ännu ingen som gjort vad Skolverkets Johanna Freed känner till.

– Vi har uppgifter på hur många som prövat för betyg i samband med lovskola och hur många som fick E eller högre. Men någon större effektutvärdering på nationell nivå har inte gjorts, det kanske kommer ett sådant uppdrag till oss eller någon annan så småningom.

Vi återvänder till sva-läraren Andreas Barna. Han sticker inte under stol med att extrapengarna är en av orsakerna till att han sökt uppdraget. Men han tycker också det känns viktigt av andra skäl.

– Vanligtvis har jag högpresterande elever. Det är höga intagningspoäng till Sankt Petri och här finns enbart teoretiska program. Att undervisa på sommarskolan gör att jag tvingas utmana mig själv.

Även Clara Callmar, Lovisa von Ille och Lina Lagerwall läser matte som är det ämne som lockar flest till sommarskolan. Foto: Emil Malmborg

För här, på sommarskolan, slutar majoriteten av eleverna med betyget E. Andreas Barna har visserligen delat ut ett A och några enstaka B tidigare år, men då har det handlat om elever som av olika skäl missat något enstaka moment på en kurs, kanske på grund av sjukdom. Men de flesta är här för att de har haft utmaningar med ämnet och fått underkänt. Då är det svårt att nå så mycket högre än ett E eller möjligen D på enbart två veckor, konstaterar Andreas Barna.

– Sedan måste jag ändå utforma undervisningen så att det finns möjlighet även till högre betyg och fånga upp de elever som har sådana ambitioner.

Vid en bänk sitter Alwan Omo. Han siktar högt, säger han. För hans dröm är att bli läkare. Han läser naturvetenskapligt program och fick ganska sent veta av sin ordinarie lärare att han inte skulle klara svenskkursen. Med kort varsel bad han chefen på extrajobbet i hotellreceptionen, där han hade tänkt arbeta hela sommaren, om ledigt de två första veckorna. Och han tycker det är värt det.

– Vi har bara gått tre dagar än, men det känns som jag har gått här i två månader. Alla som är här vill plugga, det finns inte folk som stör. Det är fullt fokus.

Rita Winberg berättar att kravet för att elever ska få plats på sommarskolan är att den ordinarie läraren ser att det finns möjlighet att bli godkänd efter två veckors intensivundervisning, att eleven inte har för stora luckor.

— Det måste vara realistiskt. Sedan finns det ändå elever som inte blir godkända och ibland borde de nog inte ha varit här, säger Rita Winberg.

Jag måste ändå ­utforma undervisningen så att det finns möjlighet även till högre betyg.

Det är också genom den ordinarie läraren som eleverna ansöker om plats. Läraren ska i ansökan uppge vilka moment eleven saknar och om det finns några förmågor där han eller hon har särskilda utmaningar. Så mycket mer förhandsinformation än så, ibland enbart ett par korta meningar, får Andreas Barna och hans sommarskolekolleger inte om eleverna.

— Jag försöker ändå individanpassa undervisningen så gott det går, i år var det exempelvis ovanligt många som behövde öva referensbindning.

När det kommer till bedömningen har han därför inte något annat att gå på än den prestation och progression han ser under dessa två veckor. Men han känner sig relativt trygg i betygsättningen.

— Jag ser till att få med varje moment minst två gånger under kursens gång, en gång i undervisningen och en gång på slutprovet som vi har sista dagen. Provresultaten blir väldigt betygsgrundande, men när det är frågan om ett E eller ett F så är det oftast inga tveksamheter.

I sal 204 pågår matematik 2B. Runt en bänkgrupp sitter Lina Lagerwall, Clara Callmer, Leida Söderberg, Rebecca Wiberg och Lovisa von Ille och kämpar med andragradsekvationer. Olika kurser inom matematik är det som lockar allra flest till landets sommarskolor, så även i Malmö. Här utgör de åtta av de totalt 14 kurserna. Lina Lagerwall och hennes fyra bänkgrannar går alla i samma klass och ska börja i trean på humanistiska programmet på Malmö Latinskola i höst. Får de inte godkänt på den här kursen kan de inte plocka ut en gymnasieexamen nästa år.

För de flesta är målet med ­sommarskolan att nå godkänd. Foto: Emil Malmborg

— Därför har vi gått ihop och bestämt oss för att klara kursen tillsammans. Vi vill ju ta studenten! säger Lina Lagerwall och berättar att de dessutom bor ihop under sommarskolan. Hennes föräldrar har åkt på semester, så hon och kompisarna får ha lägenheten för sig själva.

— Det är bra eftersom vissa av oss bor långt bort, på Österlen, och vi börjar redan klockan 8 varje dag. När lektionerna är slut går vi hem och fortsätter att räkna. Vi har ett litet matte-camp, kan man säga, skrattar Lina Lagerwall.

Tillsammans med Clara Callmer försökte hon ta sig igenom kursen redan förra sommaren. Men de hoppade av efter bara några dagar.

– Då hölls sommarskolan på en annan gymnasieskola i staden och det funkade inget bra där, det var så himla varmt i klassrummet. Och vi hade en lärare som inte förklarade så bra. I år är det annorlunda, Jesper är toppen, säger Clara Callmer.

Jesper Nyström, som är lärarens fullständiga namn, har absolut inte tid att prata med Lärarnas tidning under lektionstid. Han har haft genomgång i två timmar och går nu runt i klassrummet och ger enskilt stöd åt alla som behöver. Och det är många, i klassrummet sitter 26 elever. Men efteråt har han en stund.

– Sommarskolan är intensiv, man ger allt och är helt slut efter de här fyratimmarspassen. Men det är också lärorikt. Jag jobbar en del med specialstöd i matematik annars och planerar att läsa till speciallärare, så det här är en form av undervisning som jag håller på att fördjupa mig i, säger Jesper Nyström.

Fler sökande till lovskolor

  • Sedan 2014 har kommuner och huvudmän för fristående skolor kunnat söka bidrag från Skolverket för att ordna skola på loven.
  • Syftet är att stötta elever som inte har nått, eller riskerar att inte nå, kunskapskraven för betyg E.
  • Antalet elever i lovskola ökar, från 43 000 till 48 000 mellan åren 2016 och 2017.

Obligatoriska lovskolor

  • Sedan 1 augusti 2017 måste huvudmän erbjuda lovskola för de elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli, eller inte blivit, behöriga till nationellt yrkesprogram på gymnasiet.
  • Det är rektor på varje skola som ansvarar för att aktuella elever erbjuds lovskola.
  • Det går inte att få statsbidrag för denna lovskola som huvudmännen alltså är skyldiga att anordna enligt skollagen.

ur Lärarförbundets Magasin