Läs senare

Rektorerna ser splittring i karriärstegsreformens spår

KarriärtjänsterKarriärstegsreformen skapar splittring bland lärarna, enligt landets rektorer. De tycker i ännu högre grad än lärarna att reformen har lett till uppdelade kollegier.
Statskontorets slutrapport visar också att regeringens extra statsbidrag till förstelärartjänster på utsatta skolor är ett misslyckande.

av Karin Lindgren
01 feb 2017
01 feb 2017

Fler och bättre pedagogiska diskussioner, ett stärkt pedagogiskt ledarskap och fler utvecklingsprojekt. Det är de främsta positiva följderna av satsningen på förstelärare och lektorer, enligt landets rektorer. Två av tre är positivt inställda till reformen.

Statskontorets aktuella undersökning är den tredje delrapporten samt slutrapport i myndighetens uppföljning av karriärstegsreformens genomförande. De två tidigare handlade om vad huvudmännen respektive lärarna tycker om reformen.

Lärarrapporten kom för ett år sedan och visade på ett starkt missnöje.
– Rektorerna är mer positiva än lärarna, men inte lika positiva som huvudmännen, säger Ulrika Strid, projektledare på Statskontoret.

Mer ur Statskontorets uppföljning

  • Våren 2016 hade var åttonde legitimerad lärare en karriärtjänst, regeringens mål är var sjätte.
  • Det är stora skillnader mellan skolformerna – från 0,4 procent förstelärare av de legitimerade i förskoleklassen till 14,3 procent på gymnasiet.
  • Det finns underlag för fler lektorer än dagens 176 – cirka 700 forskarstuderande med lärarlegitimation.
  • Mer än var fjärde huvudman tillsätter karriärtjänster utan att begära in några ansökningar.
  • Andelen karriärtjänster som är tillsvidaretjänster har ökat till närmare 40 procent.
  • Hälften av rektorerna anser att karriärtjänsterna i hög grad sätter den ordinarie lönerörelsen ur spel.

Den största risken med reformen är, enligt rektorerna, att den skapar splittring mellan lärare med karriärtjänster och övriga lärare och att den minskar motivationen hos de senare. Mer än varannan rektor anser att risken för detta är mycket eller ganska hög.
– De tycker detta i ännu högre grad än lärarna, säger Ulrika Strid.

Ett bättre förankringsarbete och en större tydlighet – så att alla vet vilka kvalifikationer som krävs, hur urvalet går till och vilka uppgifter förstelärarna har – skulle göra övriga lärare mer positiva till reformen, tror Statskontoret.

Man konstaterar också att lönespridningen har ökat påtagligt sedan reformen sjösattes och att den utmanar centrala jämlikhetsvärden inom skolan. Både huvudmän, rektorer och lärare anser visserligen att kompetenta lärare ska få högre lön, men de vill inte se för stora löneskillnader.

Innevarande läsår har alla kommuner sökt statsbidrag till karriärtjänster och de fristående huvudmännen deltar i allt större utsträckning. Men ganska få huvudmän prioriterar skolor med svaga resultat i sin tjänstefördelning.

För att få fler skickliga lärare till dessa skolor införde regeringen häromåret ett extra statsbidrag till karriärtjänster i utanförskapsområden. Statskontoret uppföljning visar att satsningen är ett misslyckande. Det har med konstruktionen av bidraget att göra.
– I princip alla huvudmän har ansökt men det är svårt att uppfylla de krav som ställs. Lyckas du inte fylla samtliga karriärtjänster inom ramen får du ingenting av pengarna, säger Ulrika Strid.

Våren 2016 fanns drygt åtta miljoner kronor avsatta till förstalärare i utsatta områden, men endast 2,9 miljoner kronor användes.

ur Lärarförbundets Magasin