Läs senare

Stärk ordinarie verksamhet istället för att exkludera elever

DebattAtt avskiljas från kompisar och den ordinarie skolverksamheten ger avtryck i själen. Så få som möjligt bör förvisas till särskilda undervisningsgrupper, skriver specialläraren Thomas Bushby med adress Liberalernas ledare Jan Björklund.

27 apr 2018

Om debattören

Thomas Bushby

Frilansjournalist och speciallärare

Jan Björklund har många poänger i sin debattartikel i DN om skolan den 21 april. Som speciallärare delar jag hans beskrivning att allt för många elever med svårigheter far illa i dagens skola. Jag delar också hans uppfattning att brister i anpassningar och otillgängliga miljöer tvingar fram onödigt många utredningar och diagnoser.

Och ja, det är en utopi att alla elever kan få en bra utbildning på sina villkor i den ordinarie skolan. Ett visst antal kommer alltid behöva särskilda undervisningsgrupper, resurs- eller specialskolor.

Bild: Colourbox

Men Jan Björklund missar de mest väsentliga delarna i sin analys: det måste alltid ske efter noggranna utvärderingar och som en sista utväg. För flertalet elever är särskilda undervisningsgrupper inte den optimala lösningen.

Tvärtom är risken stor att sådana grupper orsakar en exkludering som istället för att hjälpa eleverna hämmar deras framtida lärande och utveckling. Det finns alltid ett mänskligt pris när någon måste lämna den stora samhällsgemenskapen. Att avskiljas från kompisar och den ordinarie skolverksamheten ger avtryck i själen och sannolikheten är hög att många elever helt i onödan hamnar i utanförskap. Dessutom är ofta förväntningarna på elever i särskilda undervisningsgrupper omotiverat låga vilket försämrar förutsättningarna till lärande.

Såväl enskilda individer som samhället i stort vinner mest på att förutsättningarna till lärande och utveckling förbättras för alla i den ordinarie skolan. Inte genom att lyfta bort de elever som drabbats av skolans brister.

Politikerna bör lägga förslag som i göra det möjligt för skolhuvudmän och skolor att bättre anpassa de ordinarie skolorna till elevernas behov, vilket är den egentliga betydelsen av begreppet inkludering.

Begränsningarna av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar minskar i en tillgänglig miljö med hög kompetens.

Jan Björklund blandar som många andra ihop inkludering med integrering men dessa kan inte likställas. Inkludering handlar om att göra fysiska anpassningar som begränsar syn- och ljudintryck, se till att det finns lokaler som gör det möjligt att emellanåt sitta enskilt, ge lärarkåren tid till kompetensutveckling om till exempel elever med särskilda behov och, inte minst, mindre klasser som ger både lärare och elever bättre arbetsmiljö.

Begränsningarna av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar minskar i en tillgänglig miljö med hög kompetens. Färre elever i klasserna ökar möjligheterna för alla att lära och de som har mest att vinna på det är elever med särskilda behov. Därmed minskar sannolikt behovet av att göra npf-utredningar.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin