Läs senare

Staten ska styra gymnasieskolan mer

Gymnasieskolan håller inte måttet så som den styrs i dag. Det är beskedet från gymnasieminister Anna Ekström (S), som nu låter utreda hur staten kan få ett större inflytande över den. Men både kommunerna och friskolorna uttrycker skepsis.

Bakgrunden till utredningen är att gymnasieskolan misslyckats på flera punkter. Anna Ekström pekar på en stor arbetskraftsbrist i många branscher, samtidigt som gymnasiets yrkesprogram tappat en stor andel elever. Hon pekar också på att gymnasieskolorna blivit allt fler, men med allt färre elever. Inget ett optimalt sätt att utnyttja resurserna, enligt gymnasieministern.

– Vi kan inte utesluta att det behövs ett större statligt ansvar, säger Ekström i samband med en pressträff.

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Hur det ansvaret ska se ut överlåter hon åt Lars Stjernkvist (S), kommunalråd i Norrköping, att utreda de två närmaste åren. Men hon ser ett större statligt inflytande som logiskt:

– Det är till exempel staten som genom arbetsförmedlingen har bäst koll på var behoven finns på arbetsmarknaden. Det är också staten som via högskolorna säkerställer att det finns utbildning och kompetens för att vi ska ha behöriga lärare. Och vi ser också att det finns ett stort behov av statliga insatser i form av skolutveckling, utvecklar hon.

Enligt Anna Ekström blir följden en större valfrihet för eleverna.

– Jag ser framför mig att detta innebär större valfrihet, eftersom en bättre regional planering ska leda till att samtliga gymnasieprogram ges i hela landet. Det är inte alltid fallet i idag.

Men det innebär samtidigt att friskolesektorn kan få stramare tyglar när det gäller etablering och utbyggnad. Det kan helt enkelt bli tuffare att få starta friskola.

– Det skulle kunna bli ett resultat av denna utredning, i den mån en fristående skola inte bidrar till det regionala utbudet av program, säger Anna Ekström.

Ulla Hamilton.

Enligt Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund, är det dock de kommunala gymnasieskolorna som varit sämst på att anpassa sig till förändrad efterfrågan.

– De har startat massor med nya gymnasieskolor trots att elevantalet har minskat. Det har inte friskolorna gjort, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund.

I likhet med organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser hon inte att lösningen är att ändra i skolans organisation.

– Det här är en komplex fråga som inte bara handlar om huvudmannaskap utan också i stor utsträckning om kvalitet och ledning och styrning av verksamheten, säger Hamilton.

Åsa Fahlén.

Skolledarförbundet och Lärarnas Riksförbund (LR) välkomnar utredningen.

– Det är verkligen på tiden att man ser över det här. Det är en utveckling som redan pågår runt om i landet, man har tvingats samarbeta över kommungränserna för att mäkta med att driva gymnasieskola på ett hyggligt sätt, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Alla gymnasieprogram måste finnas att tillgå för alla elever över hela landet, anser LR, som också tror att en ny styrning kan gynna läget på arbetsmarknaden.

– Det finns ett enormt behov av arbetskraft, speciellt yrkesutbildade, samtidig finns inte alltid tillgång till yrkesprogrammen.

Per-Arne Andersson, SKL.

Men organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är skeptisk till minskat kommunalt inflytande över gymnasieskolan.

– Lösningen är i första hand inte att ändra i skolans organisation, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning på SKL, enligt ett uttalande.

I stället bör staten ta vara på den kunskap som redan finns lokalt om hur skolor kan nå bra resultat och hur matchningen mellan utbildning och arbetsmarknadens behov kan stärkas, anser han.

Utredaren Lars Stjernkvist säger så här om möjligheterna att nå bred enighet:

 Det finns spänningar mellan lokalt och centralt och mellan vänster och höger. Men historien har visat att när vi tar oss tid att tänka igenom viktiga frågor, och vi har fått tid, går det att hitta lösningar. Att det finns brister i dag tror jag ingen förnekar

Erik Bengtzboe, Moderaterna.

Moderaterna tycker att regeringen fokuserar på fel saker med utredningen.

– Det är uppenbart att regeringen inte tar problemen i gymnasieskolan på allvar, säger M:s utbildningspolitiske talesperson Erik Bengtzboe

– Det finns andra saker att agera på än just detta, säger han.

 

Utredningens uppdrag

Regeringens utredare Lars Stjernkvist ska:

  • föreslå hur gymnasieutbildning kan planeras och dimensioneras i en regional modell,
    se över en ansvarsfördelning mellan stat, kommun och andra aktörer.
  • föreslå en dimensionering av gymnasieutbildning som i högre grad tar hänsyn till arbetslivets behov.
  • föreslå hur fristående skolors utbildning ska inordnas i planering och dimensionering.
  • föreslå nödvändiga förändringar i finansieringssystemet som i högre grad tar hänsyn till elevers olika behov.
    Källa: Regeringskansliet, dir 2018:17

ur Lärarförbundets Magasin