Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

Stefan Löfven (S): Färre barn i klasserna

03 sep 2014

Foto: Magnus LänjeSnusprillan ligger på plats under läppen och Stefan Löfven har krängt av sig representationskavajen. Partiordföranden tar emot i sitt oansenliga rum på Sveavägen 68 — Socialdemokraternas partihögkvarter. Men efter valet tänker han överta statsminister Fredrik Reinfeldts (M) ståtliga tjänsterum i regeringsbyggnaden Rosenbad.

Några gånger under intervjun, när frågorna blir alltför detaljerade, sneglar Stefan Löfven mot sin skolpolitiskt sakkunniga bisittare, som servar statsministerkandidaten med skolfakta. Den före detta Metallordföranden är fortfarande en färsking i den politiska hetluften och nybörjare i skolfrågorna.

Vad är det första du gör på skolans område om ni vinner valet?

— Att minska klasserna i de yngsta årskurserna, införa maxtak i förskolan för de allra minsta barnen, att satsa på fler speciallärare och specialpedagoger och att höja läraryrkets attraktivitet.

Ungefär samma sak som regeringen, alltså. Många tycker att ni är lika som bär i skolpolitiken. Vad finns det för anledning att rösta på S?

— För det första för att regeringens CV på skolområdet är uselt. De har sänkt skatterna 20 gånger mer än vad de har satsat på skolorna. Nu kom de på i våras att de kanske borde satsa lite på mindre klasser också. Deras trovärdighet är noll, enligt min uppfattning.

— Det andra är att de borgerliga partierna tycker att skolan är en marknad som vilken som helst. Det tycker inte vi.

Och vad blir det första ni river upp?

— En sak vi vill förändra är skolföretagens ovillkorliga rätt att etablera sig. Vi måste stoppa överetableringen av skolor, framför allt på gymnasieområdet. I dag kan de demokratiskt valda representanterna inte alls kontrollera vilka skolor som etablerar sig i den egna kommunen. Det är fullständigt konstigt.

Varför sätter ni inte stopp för vinstutdelning i friskolor?

— Därför att det bara blir en bokföringsteknisk åtgärd. Det är lätt för företag att dribbla med sina resultaträkningar och att i en koncern skicka runt pengar hur som helst.

Men i valrörelsen säger ni: »Stoppa vinstjakten i skolan!« Vad betyder det?

— Vi vill bland annat att det ska stå i bolagsordningen att syftet med verksamheten är att ge eleverna den bästa utbildningen. Det kan tyckas som en detalj. Men bolagsordningen är oerhört viktig — den är själva själen i företaget. Vi vill också sätta upp kvalitetskrav, till exempel på lärartäthet.

Går det att slå fast vad som är en rimlig lärartäthet?

– Det är kommunen som betalar ut pengarna till friskolorna. Då får man se hur lärartätheten ser ut i de kommunala skolorna och så får friskolorna ha samma lärartäthet. Då kan du inte göra den där vinsten.

Ni avsätter 2,5 miljarder statliga kronor för ett lönelyft till lärarna. Varför det?

— Därför att vi har en stor kris. Det är inte tillräckligt många som vill gå lärarutbildningen, många hoppar av och det kommer att saknas tiotusentals lärare om bara några år. Vi måste göra något åt det.

Är inte ert förslag ett underkännande av kommunerna som arbetsgivare?

— Nej, det är en väldigt tydlig signal om att skolan är en nationell angelägenhet och att staten och samhället som helhet har ett ansvar för att göra någonting. Det visar också att den här frågan om ett förstatligande av skolan är en pseudodebatt.

Ska lönepengarna gå till förstelärare eller till alla lärare och förskollärare?

— Vi sätter av pengarna och så får parterna hantera det här som de tycker är bäst. Men vi har inga planer på att ta bort förstelärarna, de blir kvar.

Ni lovar tusentals platser på lärarutbildningarna. Samtidigt är söktrycket dit lågt. Hur realistiskt är det då att fylla platserna? 

— Det är därför vi höjer utbildningens attraktivitet genom att öka den lärarledda tiden på lärarutbildningen och höjer yrkets status genom att avsätta pengar till lärarlöner.

En av era stora satsningar är att minska klasserna i lågstadiet. Varför föreslår ni det?

— Därför att forskningen säger att i lägre åldrar har det betydelse hur stora klasserna är.

Forskningen säger också att mindre klasser kostar väldigt mycket pengar och att det finns andra insatser som är mer verkningsfulla?

— Det kostar mycket pengar. Men vi ser att klasstorleken generellt går upp och att det är för många som går i alldeles för stora klasser. Vi tycker att det är bra med färre barn i klasserna. Då får man mer av den här tiden mellan lärare och elev som avgör så mycket.

S vill satsa på tusentals nya lågstadielärare, speciallärare och förskollärare, samtidigt som det är lärarbrist. Varifrån ska alla dessa komma?

— Den stora lärarbristen är högre upp i åldrarna. I de lägre åldrarna har vi inte den bristen och till de utbildningarna är det också fler som söker.

Det tar ju tid att gå en lärarutbildning. Kan ni infria dessa vallöften under mandatperioden?

— Det kommer inte att ske den 1 januari 2015. Men någonstans måste du börja. Om du bara säger »nej, det här går inte«, då blir det ju ingenting. Nu avsätter vi resurser och ordnar fler högskoleplatser och så vet vi att det finns fler sökande till de högskoleplatserna. Då får du självfallet utbildad personal.

Läs mer:

Stefan Löfven

Vad är vardagslyx för dig? Att få umgås med familjen, inte minst att gå in i de fyra barnbarnens (0—4 år) värld.
Värsta ämnet i skolan? Religionskunskap (»men det är sådant jag har blivit mer intresserad av i vuxen ålder«).
Partiledare/språkrör jag skulle ta med mig till en öde ö Fredrik Reinfeldt. »En dag, bara för att tala om vad jag tycker. Men det får vara en dag.«
Om jag vann en miljon Skulle investera i fritidshuset. »Har man hus finns det alltid saker att förbättra. Vi har våra planer, men de håller jag för mig själv.«

ur Lärarförbundets Magasin