Läs senare

Stefan ringde upp facket och skällde

07 apr 2016

Foto: Per GrothGymnasieläraren Stefan Andersson på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås är en av löneförlorarna på svensk arbetsmarknad under 2000-talet.

— Det känns ju inte så bra. Men jag blir lite förvånad när jag hör de här siffrorna. Jag tycker faktiskt att vi har blivit satsade på de senaste åren.

Men när han tänker efter minns han frustrationen över de dåliga avtalen tidigare under 2000-talet.

— Under många år hände det inte mycket med min lön. Jag ringde till och med upp LR:s förbundsordförande Metta Fjelkner en gång och frågade vad facket egentligen sysslade med.

Men de senaste åren har det vänt.

— I Västerås satsar man på lärarna nu. Det har tagit fart. Och man hör ju talas om lärare runt i riket som kan få 50 000 kronor. Så jag trodde nog att vi var i kapp de andras löner.

Själv fick Stefan Andersson ett riktigt bra lönepåslag för några år sedan.

— Vi hade en rektor som var inne flera gånger i mitt klassrum och han såg att jag var en bra lärare. Efter 35 år som lärare kändes det påslaget efterlängtat och lite rättvist.I dag tjänar han 34 820 kronor i månaden.

— Det är jag nöjd med.

Förskollärare Kristina Häll på Förskola Grönäng i Krokom blir också förvånad över att lärarlönerna har halkat efter under 2000-talet.

— Det är bedrövligt — man blir så ledsen och deppad! Vi har ett så otroligt viktigt jobb. Det är vi som fostrar de barn som sedan ska ut i arbetslivet.

Även hon märker att det har hänt något med lönerna de senaste åren.

— Jag har haft en ganska bra löneutveckling och ska inte klaga. Men mina vänner som är ekonomer tjänar fortfarande många tusen kronor mer än mig. Tyvärr har jobbet låg status och vi förskollärare värderas inte som vi borde.

ur Lärarförbundets Magasin