Läs senare

Stor oenighet i Lärarförbundet om professionsfrågan

FackligtGör Lärarförbundet till ett professionsförbund som inte längre tar emot obehöriga, föreslår förbundsstyrelsen. Exkluderande, invänder flera avdelningar.

16 Maj 2018

Förbundsstyrelsens förslag om att skärpa medlemsvillkoren kommer att bli en stridsfråga på Lärarförbundets kongress i oktober. Det visar den genomgång Lärarnas tidning har gjort av remissvaren. Meningarna är mycket delade och känslorna heta.

En konsekvens av att Lärarförbundet föreslås bli ett professionsförbund är att den som är obehörig och arbetar som lärare inte längre ska kunna bli medlem.

Ett sextiotal avdelningar, styrelser och medlemmar har lämnat remissvar på förslaget att ändra medlemskravet.

Det nya förslaget

Förbundsstyrelsen vill ändra formuleringen i stadgarna till:

”Du som är lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare eller lärarstuderande får vara medlem i förbundet.”

Den nuvarande formuleringen:

”Du som är lärare, skolledare eller studie- och yrkesvägledare och du som är anställd som lärare, skolledare eller studie- och yrkesvägledare samt du som är lärarstuderande får vara medlem i förbundet.”

Matilda Gustafsson och Jaana Lundqvist

Hälften av de som har svarat är skeptiska eller direkt avvisande till kravet. En fjärdedel stödjer det. Resten är osäkra eller tar inte ställning.

Vissa tycker att det är en självklarhet att bara behöriga ska kunna bli medlemmar:

”Konceptet med att vara med i en lärarorganisation är väl just att vara lärare” skriver till exempel Uddevallas lokalavdelning.

”En organisation kan inte anses vara särskilt professionell när vem som helst anses kunna utföra det viktiga läraruppdraget”, skriver Ängelholm.

Andra ser stora risker:

”Vi ser framför oss ett scenario där Lärarförbundet ska företräda en minoritet av lärarpersonalen på många arbetsplatser” skriver Sölvesborg.

Landets två största avdelningar Stockholm och Göteborg står på helt olika sidor.

Stockholm anser att förslaget ”enar hela professionen med en gemensam röst”.

Medan Göteborg hävdar att detta leder till att Lärarförbundet ”går ifrån att vara inkluderande till exkluderande”.

Sagt i remissvaren

”Med rådande lärarbrist kommer vi många år framöver att ha kollegor som ej är fullständigt utbildade. Dessa måste även fortsättningsvis kunna organisera sig i ett lärarförbund.”

Academedia

”En absolut nödvändig förändring och det behöver göras omgående. Alla medlemmar har samma status, och således kan man inte neka en obehörig att bli ombud och ta plats i styrelsen.”

Ale, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg

”Det här tror vi höjer statusen på läraryrket.”

Helsingborg

”Det skulle kunna få ödesdigra konsekvenser på arbetsplatsnivå, där Lärarförbundet kan komma att tappa mark och därmed mandat för att påverka.”

Hudiksvall

De flesta som är negativa hänvisar till den stora lärarbristen, att andelen obehöriga lärare inte kommer att minska och att konsekvensen kan bli att ytterligare fackförbund kommer in på avtalsområdet.

De positiva lyfter fram att förslaget skulle ge förbundet större tyngd i politiken och i förhandlingar. Dessutom innebär det nya medlemskravet att vikten av utbildning för lärarprofessionen markeras.

Flera avdelningar som är tveksamma lyfter fram svårigheten med att definiera vilka som ska anses vara behöriga. Enligt förbundsstyrelsens förslag ska det nämligen inte vara krav på legitimering, utan även de med ”relevant utbildning” ska kunna bli medlemmar. Dessutom finns det lärarkategorier som inte har legitimationskrav, som yrkes- och modersmålslärare.

”Det ser bra ut i text men hur blir det i praktiken? Vi kan inte skriva in det i stadgan förrän vi vet vad det betyder”, skriver till exempel Värmdö lokalavdelning.

Några remissinstanser anser att förslaget inte är förankrat bland medlemmarna och att det verkar finnas en ”dold agenda” med förslaget. Så här skriver lokalavdelningen i Nyköping:

”Det talades inte tillräckligt tidigt i klarspråk, vilket bidragit till känslan av att något sker över huvudet på oss.”

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inte förvånad över reaktionerna.

– Det är stora förändringar vi föreslår och, eftersom vi har diskuterat förslaget brett i organisationen under det senaste året, vet vi att det finns ett motstånd.

Hur ser du på kritiken att Lärarförbundet går från att vara inkluderande till att bli exkluderande?

– Vi vill ena hela professionen. Att välja en annan väg skulle försvåra möjligheten att påverka såväl villkors- som yrkesutvecklingen.

Varför är det så viktigt att bli ett professionsförbund och skärpa medlemsvillkoren?

– För oss i förbundsstyrelsen är det här ett naturligt steg att ta. Det handlar om vilken identitet vi i Lärarförbundet ska ha. Vi måste vara trovärdiga när vi arbetar för professionens utveckling och att lärare ska ha rätt till utbildade kolleger.

Eftersom förslaget berör stadgeändringar måste det få stöd av två tredjedelar av ledamöterna på kongressen.

I augusti lägger förbundsstyrelsen fram sitt slutliga förslag.

FÖR och EMOT professionsförbund

För: ”Avgörande för förbundets framtid”

Foto: Andreas Carlsson

Matilda Gustafsson, ordförande, Lärarförbundet Student:

– Vi ser det här som ett avgörande förslag för Lärarförbundets framtid. För oss som blivande lärare är det väldigt tydligt att vi utbildar oss till en profession. Därför måste förbundet klargöra att det faktiskt är en utbildning som bestämmer att man är lärare.

Kritiker hävdar att Lärarförbundet med det här förslaget går från att vara inkluderande till att bli exkluderande. Hur ser du på det?

– Jag har svårt att förstå den kritiken. Genom att bli ett professionsförbund visar vi att alla som jobbar som lärare ska vara behöriga och ha rätt till behöriga kollegor. Obehöriga kan organisera sig i andra fackförbund. Lärarförbundet behöver fokusera på behöriga lärares intressen.

Vilken risk ser du för medlemstapp?

– Genom att utveckla vårt stöd för professionen kan vi bli ännu mer relevanta för lärarna och locka medlemmar. För oss studenter är det dessutom oerhört viktigt att hela professionen samlas i ett förbund. Genom att bli ett professionsförbund kommer vi ett steg närmare Lärarnas Riksförbund.

Hur går det med frågan på kongressen?

– Den kommer att dominera kongressen. Och jag hoppas verkligen att Lärarförbundet vågar ta det här stora steget. Det är en överlevnadsfråga.

Emot: ”Rädd att vi tappar inflytande”

Foto: Olof Näslund

Jaana Lundqvist, ordförande ­Lärarförbundet Södertälje:

– Förslaget är olyckligt. Med den stora lärarbristen måste vi i Lärarförbundet kunna ta tillvara intressena för den som arbetar som lärare, oavsett vem det är. Vi ser redan att de som är obehöriga och inte fackligt anslutna får de sämsta villkoren. Det är viktigt att även de behandlas schysst.

Borde det inte vara självklart att den som blir medlem i Lärarförbundet också ska vara utbildad lärare?

– Det låter ju rimligt. Men man måste också se till verkligheten. Här i Södertälje är lärarbehörigheten 63 procent för grundskolan. Och lärarbristen kommer inte att minska inom en överskådlig framtid, tvärtom. Det är bättre att vara inkluderande än exkluderande. Jag är rädd att vi som förbund kommer att tappa i inflytande om en stor del av lärarstyrkan inte organiseras av oss.

Var det svårt att ta ställning?

– Vi har verkligen diskuterat frågan fram och tillbaka, men har landat i ett tydligt ställningstagande, bland annat eftersom det här går emot det Lärarförbundet alltid har stått för.

Hur går det med frågan på kongressen?

–  Många andra inom förbundet tycker också att det här är fel väg att gå just nu. En sådan här genomgripande förändring av förbundet måste analyseras och förankras bättre. Förbundsstyrelsen går för fort fram.

ur Lärarförbundets Magasin