Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

Stora brister i IT-strategi

Skolorna har svårt att integrera datorerna i det pedagogiska arbetet, skriver Stefan Svedberg, Linnéuniversitetet.

07 okt 2011

I regeringens uppdrag till Skolverket 2008 understryks vikten av att »belysa lärares användning av IT som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla undervisningen«. Ett av målen uppges vara att »formulera en strategi för kompetensutveckling av skolans personal inom IT-området«.

Bild: Marie Kassman

Behovet av kompetensutveckling på skolområdet bedöms som central i Skolverkets rapport. En ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummen kräver tydliga strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. Hur vill vi utforma morgondagens undervisning i våra skolor?

Generellt visar erfarenheterna på ett positivt samband mellan IT-tillämpningar och resultat i skolundervisningen. En förutsättning är dock att IT-användandet sätts in i ett pedagogiskt sammanhang. Med andra ord handlar det här om behovet av ett alternativt pedagogiskt angreppssätt som är fokuserat på kommunikation, produktion, problemlösning och samarbete.

Kollaborativt lärande har under vissa omständigheter visat sig vara mer effektivt än individuellt lärande. Inte minst gäller detta i de fall informationsteknik förekommer, eftersom denna anses kunna erbjuda en arena för samarbete och skapande av gemensam förståelse. Det har dessutom framkommit att grupparbete framför datorn främjar den kommunikativa förmågan, samarbete, reflektion och problemlösningsförmåga.

En klar majoritet av eleverna i årskurs 9 klarar de krav som ställs beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i vald uppgift, söka relevant information och besvara/lösa vald uppgift.

Däremot bedöms flertalet av eleverna brista när det gäller att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast cirka 10 procent av de deltagande eleverna bedömdes nå upp till de krav som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt.

En slutsats som kan dras är att eleverna varit otillräckligt förberedda inför detta arbetssätt och att de åtgärder som satts in för att stimulera ett källkritiskt och reflekterande förhållningssätt varit otillräckliga.

För att ett arbetssätt som detta ska kunna fungera fullt ut, krävs en större insats av strukturerade och ofta återkommande övningar, där elever tränas i att reflektera, jämföra texter, kritiskt granska och värdera dessa. Det är dessutom angeläget att övningar av det här slaget sätts in så tidigt i utbildningen som möjligt och att de får utgöra ett vanligt återkommande inslag
i undervisningen.

Enligt Skolverkets tidigare rapportering finns alltjämt stora brister och då främst i två viktiga avseenden.

Den ena gäller bristen på datorer ute i skolorna. Den andra gäller bristen på IT-strategi, det vill säga kunskap om hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen, vilket i sin tur kräver ett förändrat synsätt hos såväl lärare som lärarutbildare. 

ur Lärarförbundets Magasin