Läs senare

Stora skillnader i bidrag för likvärdig skola

ListorKommuner och friskolor har ansökt om närmare en miljard kronor i statsbidrag för att förbättra likvärdigheten i skolan. Summorna som betalas ut per elev varierar kraftigt.

av Daniel Persson
25 Sep 2018
25 Sep 2018

Foto: Colourbox.Tillsammans har 288 kommuner och 361 privata huvudmän begärt ut 971 miljoner av den tillgängliga miljarden från Skolverket. Medlen är till för att öka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. De kommande två åren är bidragen tänkta att växa kraftigt, först till 3,5 och sedan till 6 miljarder.

– Det är glädjande att det redan första året är ett stort utnyttjande av de medel som finns tillgängliga, säger Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Skolverket har satt gränsen för hur mycket varje huvudman kan söka utifrån elevantal och ett av SCB framtaget socioekonomiskt index. Ju högre andel elever som inte förväntas bli behöriga till gymnasiet, desto större bidrag.

I ramarna för 2019 års statsbidrag är de tio huvudmän som kan få mest per elev alla enskilda. Integrationsförening för invandrare och flyktingar i Uppsala toppar med 11.702 kronor per elev följt av Steg för framtiden AB i Tullinge utanför Stockholm med 10.836 kronor. Av kommunerna får Ljusnarsberg mest med 8.631 kronor per elev. I andra änden av skalan finns Danderyd med 1.067 kronor.

Bara två av landets kommuner har låtit bli att begära medel för 2018: Älvkarleby och Nykvarn. Totalt har kommunerna begärt ut 98,7 procent av alla pengar de hade kunnat få medan samma siffra för övriga skolhuvudmän är 81,3 procent.

– Det finns ett ganska stort antal små enskilda huvudmän som har fått en tilldelning på upp till 40.000 kronor och då kanske man tycker att det är för lite pengar för att det ska vara värt att söka, säger Andreas Spång.

Bidraget ska omvandlas till satsningar i förskolor och grundskolor, därför får det inte gå till att minska kostnaderna per elev. Utbetalningarna kommer att följas upp och de som bryter mot reglerna blir återbetalningsskyldiga. Kommuner och friskolor ska ta fram planer för hur pengarna ska användas. Det kan vara exempelvis att anställa lärarassistenter, låta personalen gå kurser, köpa in läromedel eller förbättra mottagandet av nyanlända.

– Det är ett ganska fritt användande så länge man kan argumentera för att de aktiviteter man genomför bidrar till ökad kunskapsutveckling och likvärdighet, säger Andreas Spång.

ur Lärarförbundets Magasin