Läs senare

Stort underskott av speciallärare

LärarbristenBristen på behöriga lärare i särskolan är så stor att kravet på yrkeslegitimation skjuts upp. Det finns inte på långa vägar tillräckligt många speciallärare att anställa. Vems felet är råder det delade meningar om.

23 maj 2018

När lärarlegitimationen infördes 2011 blev några lärarkategorier undantagna från kravet. Dit hörde bland annat lärarna i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, specialskolan och den särskilda utbildningen för vuxna, det vill säga skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Dispensen skulle ha löpt ut nu i sommar, men riksdagen väntas i dag klubba igenom en förlängd frist i ytterligare tre år, fram till 2021.

Regeringen konstaterar i propositionen att många lärare i särskolan fortfarande är obehöriga. Skolverkets senaste statistik visar att endast 15 procent i grundsärskolan och 21 procent i gymnasiesärskolan har den utbildning som krävs.

Examinerade speciallärare

LäsårAntal examinerade
2016/17448
2015/16600
2014/15334
2013/14220
2012/13200
2011/12189
2010/11117
2009/1073

Källa: UKÄ

Regeringen konstaterar också att behörighetsläget väntas vara ”fortsatt kritiskt” de närmaste åren. Speciallärare är efterfrågade i hela skolväsendet, och enligt Skolverkets prognos behövs minst cirka 640 nya speciallärare varje år för att tillgodose behovet. Förra året examinerades 448. Till saken hör också att mer än hälften av de nu verksamma speciallärarna är över 50 år.

Det finns en given förklaring till bristen på speciallärare, nämligen att utbildningen låg nere ett antal år. Nu finns den igen, men kräver fortfarande tid av en yrkesverksam lärare.

– Det handlar om lärare som redan har en lång utbildning bakom sig och som ska bygga på med ytterligare utbildning, säger Elisabeth Högberg, samordnare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kanske behöver man se över utbildningskravet för speciallärare, fortsätter hon.

– Det finns olika sätt i Europa att kombinera en grundläggande lärarutbildning med fördjupningar inom specialpedagogik, vilket kan vara intressant, säger Elisabeth Högberg.

Men någon stor förändring av utbildningen är inte aktuellt, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Han pekar i stället på att regeringen genom Lärarlyftet förbättrat villkoren för dem som läser vidare till speciallärare, vilket börjat ge resultat.

– Men vi behöver också genomföra en större fortbildningsinsats för alla som jobbar i särskolan under nästa mandatperiod. För vissa kommer det att innebära att man läser vidare till speciallärare, medan andra får kompetensutveckling och därmed bättre specialpedagogiska verktyg för att arbeta i särskolan, säger Fridolin.

Han lyfter också fram ett utredningsförslag om en tydlig karriärtrappa för lärare, där fortbildning och erfarenhet matchas mot en högre lönenivå.

– Med det professionsprogrammet på plats kommer fler att välja att genomgå speciallärarprogrammet, säger Fridolin.

Enligt honom bottnar problemet i att Alliansregeringen genomförde legitimationsreformen för snabbt.

– När den infördes saknades en tydlig plan för finansiering och genomförande.

Den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (L) kontrar med att den nuvarande regeringen hanterat frågan ”bedrövligt”.

– Nu står man där med ryggen mot väggen. Från Alliansens sida förbereder vi nu olika ekonomiska stimulanser, som högre studiebidrag, examensbonus eller lönetillskott. Vi förberedde en examensbonus förra mandatperioden, men det lade Fridolin ned.

Behörighetsläget i särskolan

SkolformAntal heltidstjänsterVarav behöriga (procent)
Grundsärskola1 37314,9
Träningsskola1 30342,9
Specialskola21730,3
Gymnasiesärskola50821,4
Särskild utbildning för vuxna26737,6

ur Lärarförbundets Magasin