Läs senare

Storvretskolan: Så bröt de elevväldet

SKOLUTVECKLINGElevhorder som styrde skolan. Kränkningar som vardagsmat. Och lärare som var fast i felaktiga föreställningar om lågaffektivt bemötande. Nu har två rektorer vänt trenden på statligt övertagna Storvretskolan. Så här gjorde de.

av Emma Olsson
24 okt 2019
24 okt 2019

Skolinspektionen går ut med att Storvretskolan i Tumba numera uppfyller kraven i skollagen. Därmed avslutas de så kallade statliga åtgärderna för rättelse i fallet.

– Det ligger så klart ett ansvar hos lärarna. Men de var vilseledda. Dels hade de haft en utbildning om lågaffektivt bemötande av Bo Hejlskov ­– och det förvirrade dem väldigt mycket. Den tolkades som att man inte fick jobba med gränssättning i skolan, varken som lärare eller personal. Vi klev in och visade på att de absolut skulle det, och de blev snabbt trygga. Problemet satt inte hos dem, säger Susanne Norman, tillförordnad biträdande rektor.

Hon och tillförordnade rektorn Lillemor Bergquist kom in kort efter att Skolinspektionen för första gången någonsin beslutade om sin allra skarpaste åtgärd. De uppskattar att en tredjedel av eleverna betedde sig illa.

– Man kan säga att det var väldigt många. Det var horder av elever som vi mötte i korridorerna i början som stökade och bökade och skojbråkade, som de kallade det. Kränkningar var vardagsmat. Och de som inte stökade fanns i skymundan. Man märkte dem inte. Den bild som Skolinspektionen ger, den stämmer, säger Lillemor Bergquist.

Susanne Norman och Lillemor Bergquist vände Storvretskolan.
Storvretskolan i Tumba blev den första i Sverige som tvångsomhändertogs av staten. FOTO: TT

Situationen inne i klassrummen var likadan.

– Vi gjorde lektionsbesök bland det första vi gjorde, och det var i princip omöjligt att genomföra lektioner. Då var det ändå så att det fanns en lärare på tolv-tretton elever och ganska ofta en elevassistent med i gruppen. Det var ingen undervisningssituation som var acceptabel, säger Susanne Norman.

Utöver att Botkyrka kommun rekryterade två tillfälliga rektorer för vändningsarbetet, kom två särskilt utsedda rådgivare från Skolinspektionen att placeras på Storvretskolan.

– Vår roll är att vara närvarande i verksamheten, vi har varit på i stort sett alla möten, vi har varit på en stor andel lektioner, vi har fungerat rådgivande gentemot personalen, lärarna, skolledningen. Sen har vi haft återkommande möten med skolledningen och planerat åtgärder som behöver vidtas. Åtgärder som vi följer upp för att säkerställa att de genomförs och får effekt, säger Joel Axberg, en av två särskild utsedda rådgivare.

Joel Axberg, en av utredarna som varit på skolan i åtta månader.

Ordningsregler blev en snabb åtgärd. Lärarnas mentorsuppgifter överfördes till elevcoacher. Och lärarna fick vidareutbildning i ledarskap i klassrummet.

– Vi kommer att fortsätta arbetet med ordning, reda och studiero. Men vi kommer också att jobba med en lektionsmodell för hur lärarna ska undervisa. Vi har utsett ämnesutvecklare, lärare som har i uppdrag att föra utvecklingen vidare. Den tidigare ledningen brast, vi har varit tvungna att ta ett starkt ledarskap, men nu ska det föras över till personalgruppen, säger Lillemor Bergquist.

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo är tydlig med att ärendet kommer att följas upp under 2020 – och att det inte är fråga om en kvalitetsstämpel för skolans del.

– Det är inte det vi tittat på. Vi har undersökt om de uppfyller lagkraven, säger hon.
Storvreten är ett område med hårt socioekonomiskt tryck. Men det har inte påverkat skolkvaliteten, menar hon.

– Vi kan se att andra kommuner som har tuffa utmaningar rättar det vi pekar på. Jag skulle inte vilja titta på den socioekonomiska faktorn. Det handlar om förmåga och vilja från kommunledningen att uppnå lagkraven. Det handlar om samspelet mellan kommunledning och skola, säger hon.

Och där har det brustit. Ända fram tills det var omöjligt att undvika åtgärder.

Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.

Idag står inga andra skolor under omedelbart hot om övertagande. Varken i Botkyrka eller i andra kommuner.

På åtta månader har kommunledning, skolledning, lärare och elevcoacher tillsammans med Skolinspektionen fött en annan skola.

– Jag tror att det handlar en hel del om kraften i den åtgärd som vårt ingripande innebär, vilket gör att kommunledningen prioriterar ingripanden och resurser. Vi hade tidigare jobbat med viten för att få förändring – men det har inte hjälpt. Det visar att kraften i en skarp åtgärd i vissa lägen behövs, säger Helén Ängmo.

Så har turerna gått i Botkyrka

2016: Skolinspektionen inleder en granskning i kommunen, av skolor som bedöms ha en stor risk att uppvisa brister. Fem skolor, däribland Storvretskolan, får förelägganden. Det innebär att de måste rätta till allvarliga brister för att slippa böter.
Björkhaga skola och Brunnaskolan rättade till sina brister.
Men kritiken tog inte skruv vad gäller Malmsjö, Grindtorp och Storvretskolan. 
Utbildningschefen fick sparken i maj i år, med en fallskärm på 1,5 miljoner.
Totalt har kommunen betalat 2,2 miljoner kronor i böter till Skolinspektionen, samt finansierat de statliga insatserna vid Storvretskolan, mellan februari och oktober i år.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: