Läs senare

Strömningsstressen – hög corona-frånvaro ett arbetsmiljöproblem

CORONAVIRUSETSkolan ska hålla öppet, men elev- och lärarfrånvaron är hög. Nu är frågan, strömma eller inte strömma lektionerna? Merarbete nu eller senare?
– Problem i skolans värld hamnar ofta i vårt knä, säger läraren Mårten Sahlin.

av Emma Olsson
26 mar 2020
26 mar 2020
Lugnets skola i Stockholm saknar en stor del av sina elever och lärare – därför övergår man till distansundervisning.

Under torsdagen kom beskedet att kommunala Lugnets skola i Stockholm kommer att övergå till distansundervisning för årskurs fem och sex. Anledningen är att det saknas en tredjedel av lärarna – och lika många elever.

– Vi behöver flytta om i organisationen för att kunna ha en fungerande verksamhet. Vi vill också se hur det funkar och ligga steget före om det blir en skolstängning. Och att alla de som är hemma redan ska få undervisning – de flesta är inte jättesjuka, säger rektor Agneta Bodin-Söderström.

Eleverna är inte så gamla.

– Det krävs ett väldigt tydligt schema med lektioner, och vi stämmer av veckovis att vi klarat av timplanen. Den största utmaningen är det tekniska, att det ska fungera att koppla in sina surfplattor och att Skolplattformen och Teams fungerar. Det är lite svajigt, säger Agneta Bodin Söderström.

Frågan om att strömma, eller sända, lektionerna för de elever som inte är på plats handlar egentligen om två saker. Merarbete nu med att planera, genomföra och utvärdera både fysiska och digitala lektioner. Eller merarbete senare när eleverna ska kompenseras för den förlorade undervisningen i efterhand, kanske på sommaren.

Gotland har precis nått stadiet med samhällsspridning av coronaviruset.

På Roma skola undervisar Mårten Sahlin i matte och no för högstadiet. Han vill inte sända sina lektioner.

Mårten Sahlin.

– Lärare som vet hur de ska livesända kan väl göra det, annars får eleverna kanske lite sämre undervisning. Det är en anmärkningsvärd situation, det är konstigt att skolan ska ha business as usual när ingen annan har det. Man kanske snarare behöver fundera på om skolplikten verkligen är viktigare än folkhälsan just nu, och inte lägga det i knät på oss lärare att hålla verksamheten igång lika bra som vanligt, säger han.

På Lugnets skola kommer elever med åtgärdsprogram och elever som är nyanlända fortsätta att gå till skolan. Och elever med problematisk frånvaro.

–  Även om distansundervisningen är lärarledd så tror vi att de har svårare att klara den. Framförallt de här med oroande hög frånvaro, om vi lyckats få hit dem så är kanske en veckas distansundervisning kanske inte det bästa, säger Agneta Bodin Söderström.

I Stockholms Rinkeby är Martin Malmberg rektor.
Här har man fattat beslut om att inte strömma lektionerna – trots att beredskapen finns.

– Vi har en hög frånvaro, elever med det man skulle kunna kalla för problematisk skolnärvaro. Som går till skolan för att hänga med kompisar, men kanske inte går in på alla lektioner. Vi gör så här för att inte sända dubbla signaler till vårdnadshavare. Helst ska alla komma till skolan fortfarande, säger han.

På Lugnets skola kommer elever som har det tufft hemma att kunna ringa ett trygghetsnummer, och alla som vill får hämta mat i matlåda från skolmatsalen.

Att många lärare kommer att få mer att göra med att planera, genomföra och utvärdera undervisningen har rektorn försökt lösa.

– Vi har försökt frigöra så mycket tid som möjligt genom att utnyttja bland annat konferens- och mötestider, samt möjlighet att styra och eventuellt ändra sina ramtider, säger Agneta Bodin Söderström.

Martin Johnsson.

Men där hon redan fattat beslut om distansundervisning, om än i en vecka, så ligger alla sådana beslut i framtiden för Romaskolan på Gotland.

– Jag ser det som ett stort kompetenskliv för många att ta sig dit. Vi är sjukt duktiga på att se våra elever i ansiktet och se deras reaktion, om de förstår eller inte. Man går från en tvåvägskommunikation till en extrem envägskommunikation. Och det går inte att ersätta det ena med det andra. Det kan uppfattas som väldigt stressande att få i knät att man ska göra samma jobb fast eleverna inte är här. Och jag vet inte om vinsten är så stor, att sändandet är det viktiga. Det handlar om att följa lärande och det är väldigt svårt att göra på distans, säger Mårten Sahlin.

 

På Guldhedsskolan i Göteborg har Martin Johnson, SO-lärare på högstadiet, börjat att testa att strömning lite smått.

Han är försiktigt positiv.

– Jag tror att vi under de här månaderna, i undantagstillståndet, får vi tillgängliggöra skolan för dem som sitter hemma. Men det finns en världsfrånvänd föreställning att elever måste erbjudas en likvärdig undervisning. När elever sitter hemma blir det sämre lektioner, och skillnaderna är större ju yngre barnen är.  På gymnasiet med studiemotiverade elever kanske det fungerar, men så är inte läget på högstadiet, säger Martin Johnson.

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin