Läs senare

Svårt att samarbeta om skolutbyggnad

AktuelltDet behövs många nya skolor för att klara de ökande elevkullarna. Men det finns stötestenar för det samarbete mellan kommunerna och friskolorna som många nu anser är nödvändigt.

av Karin Lindgren
14 dec 2018
14 dec 2018
Annika Wallenskog, SKL.

Academedia och Friskolornas riksförbund hävdar att kommunerna måste bli bättre på att ersätta friskolorna ekonomiskt.

– Skolpengen är alldeles för låg, framför allt i för- och grundskolan, till följd av att lärarlönerna ökat. Kommuner låter sina egna skolor gå med stora underskott men kompenserar inte friskolornas elever, säger Academedias vd Marcus Strömberg.

Man likställer detta med en förtäckt höjning av skolpengen till de kommunala skolorna och överklagar regelmässigt till förvaltningsdomstol när man anser att det har skett.

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, menar å sin sida att kommunerna måste få mer att säga till om när det gäller friskoleetableringar. Att få ha synpunkter inför Skolinspektionens beslut räcker inte, menar de.

– Många kommuner tycker att det är problematiskt när de egna skolorna dräneras på elever och planeringen kullkastas, ibland under löpande läsår. Det är dyrt att bli sittande med för stor bemanning och halvtomma klasser, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Kommunerna ska också ha beredskap för att ta över eleverna om en friskola går i konkurs, det så kallade sistahandsansvaret.

Annika Wallenskog tror inte att de fristående huvudmännens tillväxt och storlek är något problem i sig för kommunerna.

– Men de vill styra var och när så att det fungerar i den kommunala strukturen, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: