Läs senare

Svartvit bild av SD måste nyanseras om vi ska nå eleverna

ReplikNär jag undervisar presenterar jag både relevant kritik mot SD och tänkbara förklaringar till att människor röstar på ett invandringskritiskt parti. Det är ett effektivare sätt att fostra till tolerans än att skriva eleverna på näsan, skriver gymnasieläraren Alexander Akterin.

Om debattören

Alexander Akterin

Gymnasielärare, Norrköping

Enligt Olle Linton har Sverigedemokraterna ”ansträngt sig för att försöka dölja sina rötter i den rasistiska miljön”. Han skriver att ”partiets ideologi skiljer sig påtagligt från de demokratiska grundvärderingarna”.

Jag menar att detta perspektiv skulle behöva kompletteras och nyanseras.

SD är ett kontroversiellt ämne och partiet beskrivs ofta i svartvita termer. För vissa är det Sveriges socialkonservativa räddning, för andra en rasistisk mardröm. Lärarkårens uppgift blir enligt mig att presentera olika perspektiv för eleverna.

Elever som aldrig skådat partiet med ett kritiskt öga bör handledas av läraren till att göra det. Den elev som med anledning av partiets rötter betraktar alla medlemmar och väljare som rasister bör få möta andra perspektiv. Karske finns andra bevekelsegrunder för att sympatisera med partiet?

Det kritiska perspektiv som Linton presenterar är definitivt viktigt men bör ställas mot andra analysmodeller. När jag undervisar presenterar jag relevant kritik mot SD för mina elever. Men jag försöker också presentera olika förklaringsmodeller för varför människor engagerar sig och röstar på ett invandringskritiskt parti.

Enligt somliga är SD ett konservativt parti som fyller ett konservativt vakuum i svensk politik. Jag brukar fråga mina elever om man kan vara kritisk mot invandring utan att vara rasist och var gränsen i så fall går?

Uppfattar eleverna oss som en part i en polariserad samhällsdebatt kommer intresset för det vi säger snabbt att flagna.

Mina elever har fått träffa Björn Söder (SD). Under mötet ifrågasatte eleverna hans mest kontroversiella uttalanden. De lyssnade också på hans svar. Vid samma Stockholmsbesök fick en annan av mina grupper chansen att möta en av Söders största kritiker, Rosanna Dinamarca (V).

Min uppfattning är alltså att lärare inte bör vara megafoner för anti-SD-retorik. Istället bör läraren presentera en allsidig bild av världen. Eleverna bör möta partier men också deras kritiker för att själva kunna bilda sig en uppfattning. Den inställningen är enligt min erfarenhet också ett effektivare sätt att fostra tolerans jämfört med att skriva eleverna på näsan.

Om eleverna uppfattar läraren som en allsidig och nyanserad kunskapssökande person kommer också prat om människors lika värde tas på allvar. Uppfattar eleverna oss som en part i en polariserad samhällsdebatt kommer intresset för det vi säger snabbt att flagna.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin