Läs senare

Svenska akademien utbildar nyanlända elever

NyanländaNyanländas utbildning i svenska går för långsamt, tycker Svenska Akademien. Under hösten testar akademin därför ett nytt arbetssätt på två gymnasieskolor i Stockholm.
– Vi tror att det här går att göra snabbare och effektivare än det görs nu, säger Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska akademien.

av Gustaf Rosensköld
27 Okt 2017
27 Okt 2017
Tomas Riad.

En ny intensivutbildning i svenska ska hjälpa nyanlända elever att nå nationell behörighet snabbare. Målet med projektet är att ta fram ett ämnesöverskridande arbetssätt som ska göra det möjligt för de flesta nyanlända elever i högstadie- och gymnasieskolan att nå nationell behörighet på två år. Bakom initiativet står Svenska akademien.

– Vi tror att det här går att göra snabbare och effektivare än det görs nu. Verkligheten i dag är att ytterst få kommer in på nationellt program inom den tid de har på sig, säger Tomas Riad, som är ledamot i Svenska akademien och sitter i projektets styrgrupp.

Fakta om projektet

  • Projektet ska pågå i tre år och drivs av Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
  • Ett 50-tal gymnasie- och högstadielärare är med i samarbetet.
  • Tomas Riad, språkforskare, professor i nordiska språk och ledamot av Svenska akademien, är en av tre i projektledningen.
  • Projektet finansieras i huvudsak av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse med Svenska Akademien, Stockholms universitet och Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet som medfinansiärer.

Projektet tar avstamp i både forskning och beprövad erfarenhet. Idén går ut på att bryta ned målen i kursplanen till delmål ända ned på veckonivå och att testa elevernas kunskaper ofta.

– Vi ser uttalade mål på en ganska detaljerad nivå som det viktigaste för att få upp farten, säger Tomas Riad.

Tanken är också att ordna undervisningsmomenten efter elevernas språknivå och att minska läsandet av flera ämnen samtidigt.

Just nu testas arbetssättet av språkintroduktionsprogrammen på två gymnasieskolor i Stockholm. Totalt deltar runt 90 elever.

I ämnet svenska som andraspråk får litteratur, uttal och ordförråd ta stor plats. Eleverna arbetar med ordkort – ett upplägg som lånats från tolkutbildningar – och testas på 100 nya ord i veckan.

– Det är en motiverande faktor. Vi tror att många elever orkar med lite mer utmaning än de generellt får, säger Tomas Riad, som konstaterar att förståelse av en lärobokstext på gymnasiet kräver ett ordförråd på 15.000–18.000 ord.

Orden på korten hämtas från texter som eleverna kort därefter ska arbeta med, både i svenskundervisningen och i andra ämnen. Tanken är att ämneslektionerna ska kunna fungera mer som just ämneslektioner än språklektioner.

– I stället för att börja med texten och fastna på ord som man inte förstår, så förbereder vi det arbetet i förväg genom att bryta ut ordinlärningen till ett separat, tydligt och synligt moment. Sedan kommer kontexten kanske under eftermiddagen när man kommer till sin lektion och ska arbeta med en text.

ur Lärarförbundets Magasin