Läs senare

Sveriges bästa lärare utmanar synen på skolan

intervjunMaria Wiman tar utmärkelsen Sveriges Bästa Lärare som en uppmuntran att fortsätta utmana synen på hur undervisning i skolan bör bedrivas.

av Sten Feldreich
17 aug 2019
17 aug 2019
Foto: Ulf Lodin

Maria Wiman har utvecklat enkla knep hur eleverna blir mer motiverade genom att göra undervisningen betydelsefull på riktigt.

– Det handlar om att låta eleverna använda sina kunskaper för att skapa något av värde för någon annan, säger Maria Wiman och tar ett snabbt exempel:

– Låt dina sjundeklassare som fått i uppgift att skriva en saga få uppdraget att läsa upp sin saga för en etta. Plötsligt får elevernas arbete en mening som saknades förr.

Lektionerna lyfte aldrig. Vi hade för tråkigt helt enkelt! Hur skulle jag kunna göra undervisningen rolig och ändå lärorik?

Att på olika sätt flika in verkligheten i undervisningen väcker engagemanget och kreativiteten, menar hon. Hennes undervisningsmetoder uppmärksammades med titeln Sveriges bästa lärare 2019, utdelad av Svenska Handelskammaren.

In på livet

Maria Wiman

Ålder: 38 i september.

Född: I Västerås. Flyttade till Stockholm när hon var 19.

Familj: Man och två flickor, 10 och 7.

Aktuell: Ny krönikör i Lärarnas Tidning, vald till Sveriges bästa lärare 2019 av Svenska Handelskammaren, författare till boken ”Värdeskapande Lärande”.

Nuvarande uppdrag: Lärare i svenska och SO på Skapaskolan (F-9), Huddinge

Tidigare uppdrag: Lärare på Edsboskolan(F-6) i Huddinge, lärare på Östra grundskolan (6-9), Huddinge.

Personlig detalj: Min mumin-mugg! Den är livsviktig för mig. Den förser mig med kaffe i svinottan och peppar mig sena kvällar när jag sitter med bedömning och planering. Den är liksom A och O för alla mina framgångar …

– Omtumlande! Men jag är inte dummare än att jag förstår att det vimlar av lärare som säkert är mycket bättre än jag på en massa områden.

Maria Wiman hade – som hon säger – en ”kringeli-krokig” väg till läraryrket. Med en magisterexamen i litteraturvetenskap och en fil mag i religionshistoria stod hon plötsligt med en massa universitetspoäng som hon inte visste hur hon skulle förvalta.

– Jag var en sådan där jobbig typ som alltid trivdes i skolan, från första klass till högskolan, har aldrig haft någon skolångest. Bildning stod alltid högt kurs hemma och mina fyra äldre bröder var alla stora förebilder; kunniga, empatiska och inspirerande. Men vi saknar lärartraditioner i familjen.

– Jag läste in pedagogiken i efterhand och blev lärare i SO och svenska.

Men när hon tillämpade vad hon lärt sig kände hon att undervisningen inte nådde fram till eleverna som hon önskade.

– Lektionerna lyfte aldrig. Vi hade för tråkigt helt enkelt! Hur skulle jag kunna göra undervisningen rolig och ändå lärorik?

Svaret växte fram ur hennes femteklassares upprördhet över att ett UR-program, Geografens Testamente, skulle läggas ned. Hon fångade upp engagemanget, vågade bryta skolans traditionella mönster och lät barnen skriva debattartiklar där de förde fram sina åsikter. Elevernas kamp för programmet lärde dem hur samhället fungerar, hur man kan påverka, hur man når ut och får folk med sig.

Det blev startskottet till Maria Wimans nya lärarfilosofi, värdeskapande lärande.

– Att man som lärare når utanför klassrummet med sin undervisning gör att eleverna ser en större mening med sitt lärande.

Jag stör mig över att så mycket i skoldebatten är så onyanserat och så ofta bygger på lösa antaganden av personer som inte satt sin fot i skolan på 25 år.

Vilka fördelar ger det, menar du?

– Framför allt har det gjort mitt jobb mycket roligare. Det ger ett helt annat driv i klassrummet vilket smittar av sig på både klasskompisarna och mig.

Skolan går väl ut på att lära sig saker, inte att ha kul.

– Det finns ingen motsättning i det! Förutom att engagemanget ökar, ger det många olika infallsvinklar på ämnet. Man undviker därmed att fastna med ett enda perspektiv för ögonen.

Foto: Ulf Lodin

– På så vis får eleverna större kunskaper. Lär sig mer och bättre, helt enkelt.

Men all undervisning går väl inte att göra värdeskapande…?

– Nej det är svårt att plugga glosor med den metoden… Och det räcker att driva ett projekt i taget, mer orkar varken jag eller eleverna. Man måste också vara beredd på att alla förslag som kommer upp inte går att ro iland. Men bakslag är också lärorika om de analyseras tillsammans.

Ge något tips som fungerar.

– Mitt bästa tips är: Börja i närområdet. Mina niondeklassare fick besöka ålderdomshemmet och diskutera barndomsminnena ock sedan skriva noveller om.

Du har skrivit en bok om värdeskapande lärande, och debatterar gärna skolfrågor. Vad får dig att gå i gång?

– Jag stör mig över att så mycket i skoldebatten är så onyanserat och så ofta bygger på lösa antaganden av personer som inte satt sin fot i skolan på 25 år. Lärarna som yrkeskår målas ut som passiva, undergivna marionetter utan kontroll över sin situation.

– Som om vi inte har koll över våra lektioner, att all struktur gått förlorad och att vi helt släppt arbetsdisciplin och hårt arbete. Jag känner inte igen mig!

Så vad saknar du i debatten?

– Det är lätt att förvillas av ”skitsaker” och glömma bort att svensk skola faktiskt är i världsklass på många sätt även om jag är medveten om att svenska skola också står inför många utmaningar. Bara en sådan sak att den är gratis. Skolan lär barnen att källkritiskt granska och att resonera ur olika perspektiv. Det är verkligen ingen självklarhet att skolor runt om i världen fungerar så. I sina bästa stunder lär skolan eleverna att använda sin kreativitet och drivkraft till att både skapa och ifrågasätta. Det är något fantastiskt vi har att förvalta.

Nu får du chansen som ny krönikör i Lärarnas Tidning. Välkommen!

– Tack, det ska rent ut sagt bli ”askul”. Självklart är det ett privilegium att få föra fram sina åsikter. Kom gärna med motargument till det jag skriver. Jag skräms inte av kritik, det är så det ska vara när man vill skapa diskussion och få igång tankar.

Fotnot:

Läs Maria Wimans första krönika här

ur Lärarförbundets Magasin