Läs senare

Sviker du skolan, Anna Ekström?

budgetsveketKritiken mot regeringen och utbildningsminister Anna Ekström är just nu hård. Samtidigt visar Lärarförbundets nya rektorsenkät att två av tre rektorer tvingas spara i sin skolverksamhet. I den här intervjun svarar utbildningsministern på frågan om hon borde ha fajtats hårdare för mer pengar till skolan?

av Lenita Jällhage
07 nov 2019
07 nov 2019


Har du och regeringen sänkt ribban för den svenska skolan?

– Nej, ribban är inte sänkt för den svenska skolan. Däremot är jag, precis som många av de rektorer som svarat på enkäten säkert är, bekymrad över det läge som finns i många kommuner. Det är väldigt viktigt att regeringen fortsätter med arbetet att stärka kommunernas ekonomi med generella bidrag men även fortsätta med statsbidrag som går direkt till skolan. De riktade bidragen behöver göras större och färre för att bli mer användbara.

– Men man måste komma ihåg att skolan är en kommunal angelägenhet. Vår utgångspunkt för svensk skola är att kommunerna ansvarar för resultat, resurser och kvalitet. Och kommunerna har också beskattningsrätt.

Borde ni inte avsatt betydligt högre summor till kommunerna i er budget till skolan?

– Många kommuner har ett väldigt tufft läge. Och vi har tillsatt mer resurser. Om vi räknar från 2014 så är det mer än 13 miljarder som har gått direkt till skolan i nya riktade pengar. Behoven har varit stora – och är stora. Vi har också ökat de generella statsbidragen rejält. Sedan är jag bekymrad över att det kommunala ekonomiska läget är ansträngt. Det möter jag när jag träffar folk inom skolans värld på mina resor. Därför är det viktigt att vi fortsätter att höja de generella statsbidragen till kommunerna. Jag tror att det för skolans del är viktigt med en stark bottenplatta i den kommunala ekonomin så man inte blir beroende av statliga satsningar som kommer och går. Missnöjet är stort med den detaljerade styrningen och de riktade statsbidragen.

Fakta

Anna Ekström.

Ålder: 60 år.

Arbetar som: Utbildningsminister.

Utbildning: Jurist.

Familj: Man och två utflugna barn.

Bor: Stockholm.

Gillar mest att göra: Älskar att lösa sudoku.

Närmare tre av fyra rektorer uppger att de en eller flera gånger under året fått ta emot barn och elever som kräver extra anpassningar och särskilt stöd utan att de fått utökade resurser, trots att det uppstått som ett akut behov. Är det rimligt?

– Det är inte rimligt och det är heller inte lagligt. Skollagen är tydlig med att de elever som har behov av särskilt stöd och olika former av anpassningar ska ha det. Det är den kommunala eller fristående huvudmannen som har ansvar för det och ska se till att det händer. Skolinspektion har till uppgift att granska att lagen verkligen följs. Och det här är ett av de områden där Skolinspektionen ofta har kritik mot huvudmännen.

Foto: Marc Femenia

Drygt 6 av 10 rektorer uppger att de vid ett eller flera tillfällen inte fått full kostnadstäckning för de ökade kostnaderna för lönerna. Anser du att staten har kompenserat kommunerna tillräckligt för att de ska kunna betala rimliga löner till sina lärare?

–Ja, de statliga satsningarna sker ju på lite olika sätt. Bland de riktade statsbidragen finns tre bidrag som just ger pengar till lärarlönesatsningar av olika slag. De statsbidragen är på stora belopp i miljardklassen. Sedan kan man fundera över om det är ett problem att lärarlönerna stiger så kraftigt. Jag skulle vilja vända på saken och säga att det varit ett problem att lärarlönerna inte hållit samma takt som löneutvecklingen i övrigt. Det är faktiskt helt unikt att vi i Sverige har fått kritik från OECD för att lärarlönerna varit för låga och också en uppmaning från OECD att satsa på lärarlönerna. Så jag vill hävda att det är rätt och riktigt att göra de här satsningarna på lärarlöner och jag vill också hävda att det är bra för läraryrkets attraktivitet att vi får en utveckling på lönesidan. Men jag förstår också att det ställer till en svår situation för många rektorer som sitter och ska få plus och minus att gå ihop. Jag söker en viss tröst i att de här statsbidragen är tilltagna och beräknade och gjorda på ett sådant sätt att de ska kompensera de extra kostnaderna.

I skolledarenkäten uppger över 5 av 10 rektorer att de en eller flera gånger under det senaste året har fått spara på inköp av läromedel och liknande för att täcka andra kostnader. 3 av 4 rektorer uppger att de inte har råd att tillsätta den skolledning de behöver av ekonomiska skäl. Är det acceptabelt?

– Rektorerna har ett väldigt svårt uppdrag och det blir inte lättare i en tid när resurserna är knappa. Samtidigt har rektor ett ansvar tilldelat sig enligt skollagen. Vi har en styrning av skolan där vi har en hel del statliga pengar och statliga krav men också kommunala pengar och kommunala krav och i friskoleverksamhet motsvarande resursfördelning och styrsystem.

Menar du att de ska sätta sig på tvären mot huvudmännen eller vad menar du när du säger att de ska följa lagen?

– Självklart ska rektorerna följa lagen, precis som alla andra ska följa lagen, men det ska också kommunerna och friskolorna göra. Och i skollagen är det tydligt med vilket ansvar rektorn har men det är också tydligt att ansvaret för resurser och kvalitet ytterst vilar på huvudmannen, antingen en kommunal eller fristående.

Sviker du skolan, rektorerna och lärarna med de här besparingarna som görs genom att inte skjuta till mer pengar? Borde du ha fajtats mer med dina kollegor i regeringen, Folkpartiet och Centern för att få mer pengar till skolan?

– Nej, det som gjort det svårt är att vi fick ett budgetbeslut i riksdagen i december 2018 där Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna fick igenom en budget med jättestora skattesänkningar. Det har gjort det svårare att arbeta med budgeten – men inte omöjligt. Vi är i en mandatperiod där vi har ett år bakom oss och tre år framför oss. För mig är det uppenbart att Sveriges lärare och Sveriges rektorer behöver en bra lagstiftning, vettiga statsbidrag och en klok tilldelning av den kommunala ekonomin.

Den här ekonomiska fasen, som man nu tänker bara dalar nedåt, tror du att du kan vända den?

– Jag håller inte med om att det dalar nedåt. Jag ser ju att vi under den förra mandatperioden 2014 till 2018 ökade de riktade statsbidragen till skolsektorn med 13 miljarder. I den här budgeten gjorde vi en något lägre ökningstakt men det var fortfarande en ökning till skolan. Dessutom höjde vi statsbidragen till kommuner och regioner med 5 miljarder kronor. Så jag håller inte med om att det skett en minskning av de statliga resurserna till skolan. Det jag däremot håller med om är att det är ett tuffare läge för skolan som i sin tur beror på att vi i stor utsträckning har större elevgrupper i samtliga skolformer.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: