Läs senare

Tävlingsmoment får elever att dissa idrotten

Granskning Kränkande kommentarer, suckar och förlöjligande gester. För många elever bidrar inte tävlingsmomenten på idrottslektionerna till något positivt, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

14 jun 2018

Bollar är bra pedagogiska redskap och används ofta inom kunskapsområdet rörelse i skolämnet idrott och hälsa, visar en rapport från Skolinspektionen. Men bollar används också ofta i tävlingssituationer som leder till att elevgruppen polariseras.

– Det finns de som drar sig undan för att de inte har samma idrottsvana eller förutsättningar. Där ser vi risker för kränkningar, suckar, kommentarer, knuffar och det leder till att vissa elever, varav en övervikt flickor, blir marginaliserade och drar sig undan, säger Andreas Leo, projektledare för granskningen.

Rapporten visar att en femtedel av eleverna på de skolor som Skolinspektionen besökt inte deltar regelbundet i idrottsundervisningen.

För att råda bot på problemet krävs enligt Andreas Leo att skolorna tar fram en genomtänkt plan för dessa elever i stället för att, så som ofta sker, slentrianmässigt låta dem ta en promenad på egen hand. Och de skolor som inte låter elever delta alls i undervisningen för att de inte bytt om till idrottskläder borde tänka om.

– Det handlar om att lyssna på eleverna och höra varför de inte vill vara med. Det kan vara så att undervisningen inte är anpassad till dem eller att de blivit utsatta för kränkningar som gör att de inte vill vara med, säger Andreas Leo.

Han anser också att idrottslärare i större utsträckning bör ställa sig frågan om tävlingar verkligen måste vara en del av undervisningen, då detta drabbar de grupper som inte är idrottsvana.

– Vi säger inte ”sluta spela innebandy” utan ”sluta tävla innebandy”, säger han.

Skolinspektionens granskning visar också att när kunskapsområdet rörelse prioriteras får de övriga kunskapsområdena utevistelse och friluftsliv samt hälsa och livsstil stryka på foten. Ett problem som riskerar att lärarna inte får ett komplett underlag för betygssättning. Dessutom minskar möjligheten för de elever som har sina främsta styrkor inom dessa kunskapsområden att visa upp vad de kan.

Så gjordes granskningen

  • Granskningen omfattar årskurs 7–9 och har genomförts via enkätundersökning till 100 skolor samt besök och granskning av verksamheten i 22 av dessa.
  • 6 996 elever i årskurs 9 har besvarat en elevenkät.
  • 211 lärare i idrott och hälsa har besvarat en lärarenkät. 89 procent av dessa har lärarlegitimation.
  • I kursplanen för idrott och hälsa ingår kunskapsområdena rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse.

Källa: Skolinspektionen.

ur Lärarförbundets Magasin