Läs senare

Tidsplan för digitala nationella prov riskerar spricka

DigitaliseringDet finns en ”betydande risk” att digitaliseringen av de nationella proven inte är slutförd år 2022, vilket är målet. Det framgår av en rapport från Skolverket till regeringen.

av Lenita Jällhage
26 Feb 2018
26 Feb 2018

Uppdrag och tidsplan

  • Regeringen gav i september 2017 Skolverket i uppdrag att digitalisera de nationella proven. 
  • Syftet med digitaliseringen är ökad likvärdighet i betygssystemet och en effektivare hantering av proven.
  • Digitaliserade prov och extern bedömning ska införas stegvis. En försöksverksamhet ska pågå från och med höstterminen 2018 till och med höstterminen 2021.
  • Målsättningen är att alla nationella prov är digitaliserade 2022.  

Karin Hector Stahre, ansvarig för digitaliseringen av de nationella proven på Skolverket, konstaterar att projektet är invecklat. Det handlar om en omfattande systemutveckling och det krävs gedigen testning av proven för att de ska blir så rättssäkra som möjligt på samtliga 6.000 skolor.

Karin Hector-Stahre.

– Vi vill vara tydliga till regeringen att det finns en risk att vi inte kan hålla tidsplanen. Det här är system som utvecklas från grunden och vi ska nu upphandla allt detta under våren. Vi har framförallt tittat på hur Norge arbetat med utvecklingen av sina digitala prov, men även Finland och Danmark och en del andra europeiska länder, säger hon.

Moderaterna har tidigare krävt att regeringen ska skynda på de digitala nationella proven så de kan vara på plats tidigare än 2022. De menar att legitimiteten för proven hotas för varje läsår som passerar när elever fuskar och sprider proven.

Men Karin Hector Stahre betonar att när de nationella proven nu, enligt regeringens direktiv, ska få en större betydelse vid betygsättningen är det ännu viktigare att proven blir likvärdiga. Det handlar om myndighetsutövning.

– Det är jätteviktigt att vi verkligen prövar proven ur en rättighetsaspekt. För eleverna måste provtillfället vara så likvärdigt som möjligt oavsett vilken skola hen går i, säger Karin Hector Stahre.

Lärare och elever på 100 skolor, runt om i Sverige, ska vara testpiloter så Skolverket kan säkerställa att prov och teknik fungerar. Myndigheten vill testa provplattformarna på olika typer av skolor utifrån den tekniska utrustning som finns på skolorna. Försöket kommer att omfatta årskurs 3, 6, 9 och gymnasieskolan samt vuxenskolan, men inte SFI.

– Vi kommer att göra olika typer av försök på skolorna. Det handlar inte bara om att utforma bra digitala prov. Vi måste se ifall skolornas nätverk klarar att ha så många uppkopplade samtidigt, ifall det går att logga in, hur det fungerar med extern rättning och mycket annat, säger Karin Hector Stahre.

De utvalda skolorna som ska ingå i testet beräknas få besked i mitten av april i år. Alla som väljs ut måste delta för att Skolverket ska få den kunskap de behöver om olika problem innan proven börjar användas i skarpt läge. Föreskrifter om försöksverksamheten och statsbidrag ska vara klart i juni och de första försöken i testskolorna planeras starta under hösten 2019 i svenska, engelska, NO och SO-ämnen.

Sedan tidigare är det även beslutat att samtliga elever i årkurs 9, årskurs 10 i specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiala vuxenskolan ska skriva uppsatsdelarna i svenska, svenska som andraspråk och engelska på dator från höstterminen 2018.

Skolverkets förvaltningsanslag utökas under 2018-2021 med 56 miljoner kronor årligen för projektet. Skolverket vill nu ha ytterligare 25 miljoner årligen från 2019 till 2022. Skälet är att skolmyndigheten behöva anlita externa konsulter och bygga upp helt nya tekniska miljöer för att kunna göra tester och utveckla provplattformen.

ur Lärarförbundets Magasin