Läs senare

Tillitsutredningen vill avskaffa de riktade statsbidragen

UtredningDe som bestämmer över skolan ska lita på lärarna och staten ska lita på kommunerna. Därför ersätts Lärarlönelyftet och övriga riktade statsbidrag till skolan av generella bidrag om Tillitsdelegationen får som den vill.

av Karin Lindgren
13 Aug 2018
13 Aug 2018

I juni överlämnade Tillitsdelegationen sitt huvudbetänkande till regeringen efter två års arbete. Uppdraget har varit att ta fram en ersättare till det marknadsorienterade styrsystem som brukar gå under beteckningen New public management och som bygger på detaljstyrning uppifrån, mätningar och höga krav på dokumentation i skolan och övrig offentlig verksamhet.

Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen.

Namnet på huvudbetänkandet – ”Med tillit växer handlingsutrymmet” – avslöjar vad förslagen går ut på: Politiker och beslutsfattare måste börja lita på att professionen vet vad den gör och minska kontrollen och den administrativa bördan. Då ökar lärarnas manöverutrymme, de hinner utveckla undervisningen tillsammans och det blir bättre för eleverna, är tanken.

Tilliten ska genomsyra hela styrkedjan – även relationen mellan staten och kommunerna. Därför vill delegationen att de specialdestinerade statsbidragen ska tas bort och pengarna flyttas över till generella bidrag.

– Det finns en frustration i kommunerna över att det blir ryckigt, tar tid och kostar pengar att söka de riktade bidragen och återrapportera om hur de använts till Skolverket. Kommunernas handlingsutrymme ökar om de får göra sina egna prioriteringar och kan planera långsiktigt, säger Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen.

2017 hade Skolverket hand om 62 riktade statsbidrag, totalt cirka 16 miljarder kronor, på skolans område. Pengarna var öronmärkta för allt från läxhjälp och mindre barngrupper till lärarlönelyft och fortbildningar i specialpedagogik.

Finns det inte en risk att kommunerna lägger en del av dessa skolpengar på andra kommunala verksamheter?

– Det kan man naturligtvis inte utesluta men vi bedömer att fördelarna överväger riskerna. Grundtanken är inte att resurserna ska minska utan att de ska användas mer effektivt och ändamålsenligt, säger Laura Hartman.

Det ska gå att göra undantag från huvudregeln om generella bidrag i vissa fall, till exempel när det gäller satsningar på teknisk infrastruktur. Skolans digitalisering skulle kunna vara ett sådant område, enligt henne.

Men Lärarlönelyftet kvalar inte in för ett eget statsbidrag om regering och riksdag följer Tillitsdelegationens förslag.

– Vi räknar inte den typen av unika lönesatsningar som infrastruktur. Satsningar på lärarnas löner blir en fråga för parterna, precis som när det gäller alla andra yrkesgrupper, säger Laura Hartman.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand håller med om att administrationen kring de många riktade statsbidragen är ett bekymmer, inte minst för de huvudmän som behöver bidragen mest och saknar resurser att söka.

– Men vi måste säkerställa att det inte blir mindre pengar till undervisning och elevhälsa, antingen genom en fastställd miniminivå eller ett sektorsbidrag till skolan. Och oavsett hur staten ger pengar till kommunerna måste det snedfördelande skolpengssystemet förändras, säger hon.

Mer ur Tillitsdelegationens betänkande

Skolinspektionen ska ta hänsyn till verksamheten och situationen i sin tillsyn och ha överseende med mindre allvarliga misstag. Dialogen med de som granskas ska öka för att premiera lärande och utveckling. Därför vill man ta bort Skollagens skrivning om tvingande vitesförelägganden.

Man har samlat goda exempel, samarbetat med forskare och följt 12 försöksverksamheter som presenteras i en särskild forskningsantologi.

Länkar till betänkandet och till forskningsantologin.

ur Lärarförbundets Magasin