Läs senare

Tre terminer ska ge bättre resultat

ReportageKan tre terminer med längre lov emellan skapa mindre stressade och trötta elever och lärare? Det fristående Amerikanska gymnasiet i Göteborg har kortat sommarlovet, infört treterminssystem och låter lärarna logga in all sin arbetstid på datorn.

av Lenita Jällhage
07 sep 2019
07 sep 2019
Melissa Wahl, 16 år, går på Naturvetenskapsprogrammet, på Amerikanska gymnasiet. Hon hoppas att treterminssystemet ska få henne att känna mindre stress och leda till bättre återhämtning under de längre höst- och sportloven med tre terminssystemet.
Foto: Johan Wingborg

En doft av skog och mossa slår emot eleverna när engelskläraren Therese Mardahl öppnar dörren till Active learning classroom eller Green room som det brukar kallas. I klassrummet på det Amerikanska gymnasiet i Göteborg hänger frodig murgröna ned från hyllor och golvet är fyllt av krukor med stora palmväxter och fikusar. På väggen växer mjuk och fuktig mossa på stora plattor för att rena luften i klassrummet. Här är det tänkt att fördjupat lärande, diskussioner och gemensam reflektion ska äga rum. I dag ska eleverna öva på att hålla oförberedda tal på en minut i sina arbetsgrupper.

Det finns ingen pedagogisk tanke med två terminer. Jag skulle till och med vilja införa fyra terminer för att få ett mer symmetriskt läsår.

– Den som har nummer 1 i gruppen ger nu nummer 6 det ämne som ni tänkte prata om och vise versa. Tala sedan i exakt en minut om ämnet för era kamrater, säger Therese Mardahl.

Men det är varken inredningen eller lektionsuppläggen som gjort det nyöppnade gymnasiet omtalat utan beslutet att införa treterminssystem. Skolans ledning har valt att korta ned sommarlovet en vecka och slå samman studiedagar med lov vilket ger lärarna och eleverna två veckors höstlov och sportlov medan övriga lov och arbetsdagar är oförändrade. Första terminen löper från 12 augusti till höstlovet, den andra avslutas före sportlovet och den tredje sträcker sig till den 11 juni. När Svt nyheter Väst rapporterade om nyheten vid terminsstarten väckte frågan många känslor och kommentarsfältet blev snabbt fyllt av åsikter för eller emot kortare sommarlov.

Tanken är att tre terminer med längre lov emellan ska ge elever och lärare en bättre balans mellan arbete och återhämtning än två långa terminer.

Therese Mardahl har varit lärare i spanska och engelska i 22 år på både kommunala och fristående skolor. Inför höstterminsstarten flyttade hon från Arvika i Värmland till Göteborg för att arbeta på Amerikanska gymnasiet. Hon skrattar och säger att hon kanske låter lite nyfrälst men hon tror att terminsuppdelningen i kombination med lärarnas flextidsystem kommer att få betydelse för hennes ork och arbetsmiljö.

– Den svenska skolans läsår borde utgå från lärandet och inte det gamla bondesamhällets behov av arbetskraft. Redan i dag har skolhuvudmän rätt att förlägga läsåret mellan 178 till 190 dagar vilket ger utrymme att dela upp läsåret på ett annat sätt, säger rektorn Peter Heddelin.
Foto: Johan Wingborg

– Det finns så mycket forskning som talar emot vårt gamla system med bland annat långa sommarlov. Jag tror att lärare generellt är rädda om sommarloven. Men om vi tänker att vi bara är lärare för sommarloven då måste man tänka till. Vi får inte bättre arbetsmiljö och högre status av långa sommarlov, säger hon.

Efter lokala förhandlingar har skolan landat i en sorts hybridsystem mellan semestertjänst och ferietjänst. Man har på pappret ett semesteravtal men lärarna checkar in och ut på sina datorer när de jobbar – även hemifrån på kvällar eller helger.

– Problemet med vår förtroendetid är att den är ”never ending”. Med det här systemet blir det synligt hur mycket jag jobbar. När jag jobbar hemma ett par timmar så knappar jag in och när jag är klar så är jag ledig och stänger av jobbet. Den känslan har jag aldrig haft tidigare, säger hon.

Arbetar hon för mycket kan hon flexa ut under exempelvis höst- eller sportloven.

Amerikanska gymnasiet öppnade den 12 augusti i år med 150 elever i årskurs 1 och ska fyllas på med nya årskurser under de kommande åren. Skolan grundades redan år 2015 och dess grundstruktur har planerats av Joel Hegardt och Peter Heddelin som båda har lång erfarenhet som rektorer och chefer inom skolväsendet.

Rektorn Peter Heddelin står i skolans reception och pratar med några elever. Han har länge varit engagerad i frågan kring det svenska skolsystemet och dess terminer och har till och med skrivit en bok i frågan.

Många studenter på Amerikanska gymnasiet har sökt sig till skolan på grund av treterminssystemet.
Foto: Johan Wingborg

– Det finns ingen pedagogisk tanke med två terminer. Jag skulle till och med vilja införa fyra terminer för att få ett mer symmetriskt läsår. Men det fungerar inte med vårt nuvarande upplägg på skolan där vi erbjuder en frivillig sommarskola i USA under tre veckor i juli, säger Peter Heddelin.

Det långa sommarlovet ser han som en gammal rest från bondesamhället där barnen förväntades arbeta i jordbruket. Han påpekar att det redan år 1908 publicerades en forskningsrapport som visade på den negativa effekt som det långa sommarlovet hade för elevernas lärande. Sedan dess har det publicerats över 50 vetenskapliga rapporter som stödjer skolans inriktning, hävdar han.

Eleven Sebastian Lindberg står intill och lyssnar. Han är entusiastisk över skolans upplägg:

– Jag är väldigt trött i mitten av terminen när mörkret börjar komma och då är det skönt att vi får lite extra vila på höstlovet så både vi elever och lärarna orkar prestera.

Jag är väldigt trött i mitten av terminen när mörkret börjar komma och då är det skönt att vi får lite extra vila på höstlovet.

Amerikanska gymnasiet har 178 skoldagar, som de flesta gymnasier, men fördelat på tre terminer. Huvudmän har rätt att lägga ut mellan 178 och 190 dagar med undervisning under ett skolår.

– Redan nu skulle skolor kunna korta av sommarlovet och dela upp skolåret på ett annat sätt. Kostnaderna för extra mat, städning och lön till lärarna under ett par extra sommarveckor är små i jämförelse med vinsterna man gör i arbetsmiljön och pedagogiskt för lärare och elever, anser Peter Heddelin.

Han konstaterar också att de flesta föräldrar har 5 veckors semester medan deras barn har 10 veckor. För barn som växer upp i familjer med tuffare ekonomiska förutsättningar blir sommarloven för många unga en lång tid av ensamhet, säger han och hänvisar till Majblommans rapporter.

De långa sommarloven riskerar, enligt honom, att öka kunskapsklyftorna mellan barn som har råd att göra aktiviteter under sommarloven och de som inte har det. Och klyftorna ökar ju äldre barnen blir.

– Jag är förvånad över att det inte diskuteras mer, säger han.

Att lärare  arbetar drygt 45 timmar i veckan anser han inte är en rimlig arbetsbelastning som kompenseras av långa sommarlov. Och vid arbetstoppar arbetar många lärare ännu mer.

– Min erfarenhet är att många lärare är utslagna under de första veckorna av sommarlovet. Efter lovet tar det en vecka innan de kommer igång och sedan är de tillbaka i stressen, säger Peter Heddelin.

– Vi får inte bättre arbetsmiljö och högre status av långa sommarlov, säger läraren Therese Mardahl. Foto: Johan Wingborg
Jakub Jonczuk, 15 år, och Hannah Taylor, 16 år, tror att de kommer få bättre balans i skolarbetet med tre terminssystemet. Foto: Johan Wingborg
– Vi lärare har rykte om oss att jobba för mycket. Nu loggar vi all tid. Det ska bli spännande att ta reda på hur mycket tid vi lägger på vårt arbete, säger läraren Jessica Chan. Foto: Johan Wingborg

Lite längre bort i korridoren har Jessica Chan, lärare i matematik och NO-ämnen, precis startat sin lektion i matematik.

– Hur många har glömt matematiken över sommaren, frågar hon.

Alla 30 elever räcker upp handen.

– Eftersom er tid är dyrbar ska ni få göra lite diagnoser för att se vad ni behöver repetera så ni kan fokusera på de bitarna, säger Jessica Chan.

Eleverna delas i grupper och går iväg till olika små arbetsrum. Flera av eleverna säger att terminsupplägget har påverkat deras val av skola.

Jakub Jonczuk, 15 år, tror att han kommer att känna en tydlig skillnad mellan terminerna när höst- och sportlovet ut-ökas med en vecka.

– Jag tror också att jag kommer kunna koppla av bättre på loven. Under en vecka hinner man inte varva ned. Det här upplägget verkar mer genomtänkt, säger han.

Jessica Chan håller med och tror att eleverna kommer att få mer energi och orka terminerna bättre med längre sport- och höstlov.

– Det ska också bli spännande att se hur mycket tid vi lärare faktiskt arbetar när vi nu redovisar allt tid vi jobbar. Det är också skönt att vår rektor Peter, som är ansvarig för vår hälsa, ser hur mycket vi arbetar och kan få fram ett mönster över när vi har extra hög arbetsbelastning. Han kan då se om det behövs extra åtgärder och be oss ta det lugnt, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin