Läs senare

Trendbrott: Högre andel gymnasiebehöriga – kolla din kommun

BehörighetEleverna som lämnade grundskolan i våras stod för ett trendbrott, särskilt pojkarna. Med dem ökade andelen behöriga till gymnasieskolan, efter tre års nedgång.
Det är flera års tålmodigt arbete som nu slår igenom, enligt Skolverkets generaldirektör.

Kartan visar andel behöriga till yrkesprogram per kommun. Klicka på en kommun för mer information och för att komma till statistik på skolnivå. Grafik: Lotta Holmström

Åren 2015-2017 sjönk andelen niondeklassare som blev behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. I fjol låg andelen behöriga på 82,5 procent, eller omvänt 17,5 procent obehöriga. I år blev 84,4 procent behöriga och 15,6 procent klarade alltså inte betygskraven, visar Skolverkets statistik.

Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, säger att det är ett långt och tålmodigt arbete i skolan som nu ger utslag.

– Man skulle kunna säga att vi har tjatat hål i huvudet på alla att man ska jobba långsiktigt med några få saker som har betydelse. Och jag tror att skolorna blivit bättre på att systematiskt följa upp elevernas resultat. Det finns också en omfattande politisk vilja att stödja skolor, inte minst skolor som har svårt att lyckas med sitt uppdrag. Vi kan anta att det börjar ge effekt.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att trendbrottet bekräftar det som visats i Pisa och andra internationella kunskapsmätningar – svenska elever presterar bättre.

– Detta visar att när vi investerar så att lärarna får mer tid med eleverna ger det resultat, säger han.

Det finns ingen ursäkt för att inte göra något åt de stora skillnaderna mellan elevgrupper.– Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör

Framför allt är det pojkarna som ryckt framåt, även om flickorna fortfarande har en högre andel behöriga.

– Jag skulle tro att man fått fler pojkar att anstränga sig, att förstå att skolan är viktig. Kanske har också en förändrad undervisning spelat in. Under en lång tid har eleverna i stor utsträckning fått ta eget ansvar och arbeta självständigt, vilket inte gynnar pojkar. De, och alla elever, gynnas av en mer lärarledd undervisning, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Gymnasiebehörighet

Gustav Fridolin pekar på de lässatsningar som gjorts i och utanför skolan.

– Killar läser i mindre utsträckning och det är rimligt att tro att lässatsningarna bidragit till att killarna tar steg för att komma ifatt.

Men statistiken visar också att elevernas bakgrund fortsatt slår igenom i skolresultaten. Bland dem med högutbildade föräldrar klarade 93,5 procent behörighetskraven, bland elever vars föräldrar har som högst gymnasieutbildning var andelen 78,1 procent.

På liknande sätt har invandrade elever en lägre andel behöriga än svenskfödda. Detta gäller av naturliga skäl nyanlända elever, som inte haft tid att lära sig språket tillräckligt bra. Men även elever som kom till Sverige som små barn har en lägre andel behöriga än svenskfödda barn.

– Det finns ingen ursäkt för att inte göra något åt de stora skillnaderna mellan elevgrupper. Det skolan bör göra framför allt är att jobba med elevernas motivation, ha höga förväntningar på dem och se till att ha skickliga, kompetenta lärare, säger Peter Fredriksson.

Enligt Gustav Fridolin måste staten fortsätta att rikta resurser till de mest behövande skolorna.

– Ojämlikheten är den dånande varningsklockan för svensk skola. Ska vi ha fortsatt förbättrade kunskapsresultat måste vi bryta ojämlikheten och fortsätta att satsa på de skolor och elever som har det tuffast. Staten måste kunna gripa in mer aktivt i de skolor där eleverna inte får med sig de kunskaper de behöver, säger Gustav Fridolin.

ur Lärarförbundets Magasin