Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

Trenden: Klagomålen ökar i hela samhället

ANMÄLNINGARHuvudmännen är dåliga på att ta hand om klagomål. Det leder bland annat till att lärare och rektorer få ta hand om ärenden som är huvudmännens ansvar. Det befarar Skolinspektionen, som inleder en ny granskning.

av Emma Olsson
20 aug 2019
20 aug 2019
Trenden: Klagomålen ökar i hela samhället
Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen som startar en utredning om hur huvudmännen hanterar klagomål.

En majoritet av de anmälningar som rör skolpersonals kränkningar av elever, rör obehörig personal, enligt Skolinspektionen.

I de fall då Barn- och elevombudet krävt böter, rör mindre än en tredjedel en legitimerad lärare. Samtidigt ökar andelen obehörig personal i skolorna, i takt med lärarbristen och med införandet av lärarassistenter.

Men anmälningarna av lärare ökar de också. Sedan 2012 har anmälningarna om bristande lämplighet gått från 28 till 396, visar siffror som Lärarnas tidning tagit fram.

– Vi ser en trend, det gäller vården och Arbetsmiljöverket också. Men vi kan inte säga att det beror på besparingar. Ökningen har skett under en längre tid, säger Helén Ängmo, som nu inleder en granskning av hur kommunala och fristående huvudmän hanterar klagomål från föräldrar och elever.

För två år sedan gjordes en granskning av samma område. Bland annat kom den fram till att det var svårt att hitta information om hur man gör en anmälan. Det leder till att en tredjedel av anmälningarna går direkt till Skolinspektionen.

– Saknas det rutiner blir det lätt att huvudmannen delegerar till rektorer och lärare att hantera klagomål. Rutiner gör i stället att lärare får det stöd och den kunskap de behöver för att förebygga svåra situationer, säger Helén Ängmo.

Men för henne handlar utredningen först och främst om barnperspektivet.

– Väntan blir längre för eleven och dialogen mellan föräldrar och skola riskerar att avstanna medan vi bereder en anmälan. Det handlar inte om att vi vill slippa arbetsuppgifter, utan om barnperspektivet. Att det ska gå snabbare för eleverna, säger Helén Ängmo.

För två år sedan utredde Skolinspektionen frågan en första gång. Då visade det sig bland annat att det var svårt att hitta information om hur man gör för att anmäla ett problem i skolan.

– Jag är inte nöjd med hur det såg ut förra granskningen, och vi har gett feedback till kommuner och fristående skolor. Nu gör vi en ny granskning för att betona vikten av det här, säger hon.

Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Friskolornas riksförbund tog de fram informationsmaterial efter den förra rapporten.

– Sen dess har vi inte gjort ytterligare i frågan. Vi har inte fått signaler på att vi behöver agera ytterligare. Men det är klart att i ett det systematiska kvalitetsarbetet så finns det alltid saker att utveckla, till exempel handlar det om resursfördelning och användningen av kompetens, säger Jenny Kallstenius, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

ur Lärarförbundets Magasin