Läs senare

Tuffare policy bakom fler anmälningar om våld

AktuelltEn majoritet av de ­skolor som gjorde flest ­anmälningar om hot och våld förra året uppger att ­förändrade riktlinjer ­ligger bakom ökningen, visar Lärarnas tidnings ­granskning.

av Niklas Arevik
07 feb 2019
07 feb 2019

Anmälningar om hot och våld i skolan har ökat kraftigt, vilket Lärarnas tidning tidigare har rapporterat. Men vad beror ökningen på? Vi har granskat de 25 skolor som anmälde minst fem incidenter till Arbetsmiljöverket under förra året.

Dessa skolor gjorde totalt 153 anmälningar om hot och våld under 2018, vilket är en ökning med över 500 procent jämfört med året innan. Totalt under de sex föregående åren gjorde samma skolor 76 anmälningar.

Lärarnas tidning har frågat skolorna vad ökningen beror på. 18 av de 23 som svarat uppger att den helt eller delvis beror på en förändrad inställning bland skolledning och personal. 5 uppger att den i stället beror på ett ökat antal incidenter.

Genom rapportering i medierna blir man medveten om vilka juridiska verktyg som finns, och ­använder dem mer.

Siffrorna ger en fingervisning om att många skolor blivit betydligt tuffare när det kommer till att anmäla hot och våld.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordf Lärarförbundet Skolledare

Jonathan Howell är pressekreterare på Internationella engelska skolan (IES), som har tre skolor på listan över flest anmälningar. IES har nyligen uppmärksammat sina rektorer på att det är viktigt att alltid anmäla hot och våld, inte minst för att säkerställa att barn som behöver extra stöd får det.

– Policyn är att vi alltid tar kontakt med myndigheter när något händer, säger han.

Arbetsmiljöverkets utredare Kjell Blom uppger att de själva inte har någon förklaring till varför anmälningarna ökar så kraftigt, och att Lärarnas tidnings resultat därför är intressant. Han menar också att det trots förändrade riktlinjer på skolorna sannolikt bara är toppen av isberget som syns.

– Enligt lag är det bara sådant som uppfattas som allvarligt som ska anmälas till oss, och det är helt upp till arbetsgivaren att avgöra vad som är allvarligt, säger han.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman är ordförande för Lärarförbundet Skolledare. Hon tror att många rektorer har ändrat inställning när det kommer till att anmäla.

– Sannolikt anmäls det mer då många skolor på senare tid sett över sina handlingsplaner och sin beredskap. I planerna finns anmälan till Arbetsmiljöverket vanligen med som en del. Men min egen känsla är tyvärr också att hot och våld blivit vanligare, säger hon.

Bakom ökningen

Vi frågade de 25 skolor som gjort flest anmälningar 2018 om orsaken till ökningen.

Maria Refors Legge är forskare i offentlig rätt med inriktning mot utbildningsrätt. Hon tror att en ”ökad juridisering” av skolan lett till fler anmälningar.

– Genom rapportering i medierna blir man medveten om vilka juridiska verktyg som finns, och använder dem mer, säger hon.

Kommer fler anmälningar att få någon effekt?

– Jag är osäker på det. Om vi jämför med diskrimineringslagen och anmälningarna till Skolinspektionen, har dessa ökat varje år sedan det nya regelverket infördes, utan att det har haft positiv effekt. Om man har för få lärare och för stora elevgrupper kommer problemen finnas kvar, även om man straffar arbetsgivarna. Det behövs mer resurser, säger Maria Refors Legge.

Hon anser även att ansvarskedjan för anmälningar bör förändras.

– Jag undervisar på rektorsutbildningen, och med tanke på hur mycket komplex juridik rektorerna behöver kunna så undrar jag om varje enskild rektor har tillräckligt med kompetens. Ansvaret bör skjutas högre upp, tillbaka på huvudmännen, säger Maria Refors Legge.

ur Lärarförbundets Magasin