Läs senare

Tung kritik: för svårt att klara godkänt

Stupstocken mellan E och F slår ut allt fler elever. Nu vill tongivande forskare och Skolverket skrota eller mjuka upp godkäntgränsen.

25 Maj 2016
Tung kritik: för svårt att klara godkänt
Var sjunde elev gick ut grundskolan utan gymnasiebehörighet år 2015. Grafik: Henrik Malmsten

Hur många F som sätts nu i vår vet ingen men förra året satte lärare över 76 000 underkända betyg i årskurs nio. 14,4 procent — 14 000 elever — blev inte behöriga till gymnasiet.

Det är den högsta andelen hittills och nu kräver tunga aktörer förändringar i betygsskalan.

— Godkäntgränsen leder till onödiga misslyckanden eftersom eleven kan ha andra styrkor som kan vara av stort värde för andra. Man bör inte hindra elever med F från att få en god fortsatt utbildning, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Han är en av författarna till boken »Policyidéer för svensk skola« som är en slutrapport från Studieförbundet näringsliv och samhälles utbildningskommission.

Rapporten föreslår att den skeva betygsskalan — med 10 poängs skillnad mellan E och F och bara 2,5 mellan de andra betygsstegen — jämnas ut.

Sveriges kommuner och landstings och Friskolornas riksförbunds gemensamma expertråd, bestående av 20 lärare, skolledare och forskare, går på samma linje. Man rekommenderar att F-betyget ges ett meritvärde på 5 poäng för att öka svaga elevers motivation att delta i undervisningen.

— Eleven kan ha utvecklats jättemycket under nio år. Det är orimligt att den ansträngningen inte är värd någonting om den inte räcker ända fram till E, säger Per Marteus, rektor på Byängsskolan i Täby och en av ledamöterna i expertrådet.

Han kontrasterar dagens allt eller inget-gräns med ettorna och tvåorna i det gamla relativa betygssystemet. De var inga höga betyg men ändå siffror som räknades när eleven sökte till gymnasieskolan.

— Det finns inget som säger att elever inte kan fortsätta att utvecklas på gymnasiet. Det borde gå att komma in på nationella program även om man saknar E:n som är nödvändiga i dag, säger han.

Enligt Per Marteus växer det nu fram ett nytt problem i skolan — elever som blir hemmasittare och inte ens får F, utan streck.

— Det är bland annat en konsekvens av det ökade antalet kunskapskrav, säger han.

Enligt OECD bör ett land överväga att sänka kraven för godkänt eller ha flera steg i den nedre delen av betygsskalan om en stor andel elever hamnar på fel sida gränsen. Skolverket föreslår nu att en utredning ska titta på om betyget underkänt kan få flera steg.

— Då skulle till exempel nyanlända få något slags kvitto på att deras ansträngningar syns, även om de har långt kvar till dagens E-nivå, säger Karin Hector Stahre, chef för prov- och bedömningsenheten på Skolverket.

När Lärarnas tidning frågar de politiska partierna säger fyra av de sex som svarar (S, V, M och KD) att de är medvetna om problemet men att de inte har tagit ställning i sak. Sverigedemokraten Stefan Jakobsson kan tänka sig en svagare övergång medan Liberalerna avvisar en uppmjukning av godkäntgränsen.

— Vi anser inte att man ska få poäng om man inte är godkänd. För att fler ska klara målen bör grundskola bli tioårig, säger Christer Nylander, skolpolitisk talesperson för L.

Färre behöriga till gymnasiet

ur Lärarförbundets Magasin