Läs senare

Tynande tillvaro för gymnasiets humanistiska program

GymnasieskolanKurvan pekar nedåt för gymnasiets humanistiska program. Det här läsåret läser bara 5 av 1000 förstaårsgymnasister programmet. Björn Rosdahl, lärare på humanistiska programmet i Norrköping, tror att det behövs politiska beslut och satsningar på språklärare för att förändra situationen.

av Gustaf Rosensköld
15 Mar 2018
15 Mar 2018

Antal elever på humanistiska programmet år 1

Andelen förstaårselever på humanistiska programmet relativt totalen har minskat från 8,9 promille läsåret 2011/12 till 4,9 promille 2017/18.

Källa: Skolverket

688 elever. Så många började läsa år 1 på humanistiska programmet i höstas. Det är endast fem promille av det totala antalet förstaårsgymnasister innevarande läsår. Minskningen i antal elever är drygt 20 procent sedan förra läsåret. Den nedåtgående trenden har pågått sen 2011/12, med undantag för ett läsår (se grafik).

Torun Rudin, enhetschef på Skolverket, tror att det minskande elevantalet kan förklaras både av bristande intresse och att utbildningen erbjuds av allt färre skolor. Omständigheter som går hand i hand.

Torun Rudin, enhetschef Skolverket.

– Det vi ser i kontakter med huvudmän och skolor är att man sällan har fulla klasser som söker programmet. Då gör man kanske bedömningen att man inte har möjlighet att erbjuda undervisning i till exempel en halvklass och slutar ge programmet i stället, säger Torun Rudin, som också pekar på att språkundervisning är dyrt överlag.

– Skolan behöver kunna erbjuda flera språk och parallella grupper med olika språknivåer och det i sig är också kostsamt.

Läsåret 2011/2012 – när ett fristående humanistiskt program återinfördes – halverades söktrycket jämfört med hur det sett ut när språk- och kulturinriktningar tidigare funnits på samhällsvetenskapsprogrammet.

Är det här ett marknadsföringsproblem?

– I vissa delar kan det vara så. Vi får kunskap om att kännedomen om programmet är ganska dålig, men det förekommer även att elever avråds från att gå det. Ibland beskrivs programmet som svårt och som att det inte kan ge behörighet till högskolan i tillräcklig utsträckning, säger hon.

Björn Rosdahl, lärare på humanistiska programmet.

Björn Rosdahl undervisar i historia och film- och tv-kunskap på humanistiska programmet på De Geergymnasiet i Norrköping. Här har man lyckats få ihop ihop en ny klass på 20-30 elever per år sedan sedan läsåret 2011/2012.

Han kallar det vikande intresset på nationell nivå ”tragiskt”.

– Det är väldigt märkligt i ett samhälle där språk lyfts fram som något viktigt och relevant att programmet där det primärt kan studeras inte har söktryck, säger han.

Björn Rosdahl menar att dåliga erfarenheter av språkundervisning på högstadiet både gör elever obenägna att söka programmet – och dåligt rustade för gymnasiets språkundervisning.

– Elever som läst spanska på högstadiet har kanske haft fem, sex olika lärare och i bästa fall var någon av dem behörig, säger Björn Rosdahl, som tror att det behövs politiska beslut och satsningar för att förändra situationen.

– Jag tror att det som skulle kunna rädda humanistiska programmet är en satsning på språklärare, helt enkelt, säger Björn Rosdahl.

Torun Rudin på Skolverket är inte främmande för bilden.

– Vi vet att det finns stora svårigheter vad gäller att rekrytera och behålla behöriga språklärare, inte minst i grundskolan. Vilken undervisning du får av din lärare i klassrummet påverkar naturligtvis både kunskaper och motivation att läsa vidare jättemycket, säger hon.

Barn- och fritidsprogrammet ökar mest

  • Humanistiska programmet minskar med 20,7 procent i år 1 vilket är den största minskningen procentuellt av alla nationella program. Samtidigt är humanistiska programmet det minsta av de högskoleförberedande programmen med totalt drygt 2.300 elever.
  • Fortfarande är samhällsvetenskapsprogrammet störst av alla nationella program med cirka 55.400 elever. Därefter följer naturvetenskapsprogrammet med drygt 43.000 elever och ekonomiprogrammet med cirka 41.400 elever.
  • Barn- och fritidsprogrammet ökar med 12 procent bland elever som går första året i gymnasieskolan, jämfört med samma grupp läsåret före. Det är den största procentuella ökningen bland alla nationella program.
  • Totalt går 347.900 elever i gymnasieskolan läsåret 2017/18. Det är en ökning med omkring 4.000 elever jämfört med föregående läsår. Ökningen är förväntad på grund av större elevkullar. 
    Källa: Skolverket

Kort historik

  • I början av 1990-talet blev gymnasieskolans humanistiska linje en del av det då nya samhällsvetenskapsprogrammet. Vid gymnasieöversynen 2000 blev grenarna inriktningar – och den humanistiska grenen blev en språklig inriktning.
  • I samband med gymnasiereformen 2011 gjorde ett fristående humanistiskt program comeback.
  • Sedan dess har det ”nygamla” gymnasieprogrammet fört en tynande tillvaro. Det här läsåret läser knappt 700 av totalt 139 000 förstaårsgymnasister programmet – knappt fem av 1.000 elever. Läsåret 2011/2012 var samma siffra 8,9 per 1.000 elever. 

ur Lärarförbundets Magasin