Läs senare

Pisa 2015: Uppåt i allt utom likvärdighet

Pisa 2015Likvärdigheten är smolket i Pisas glädjebägare. Ska Sverige tillbaka till resultatnivåerna 2000 måste kunskapsklyftorna mellan elever och skolor minska.

av Karin Lindgren
06 Dec 2016
06 Dec 2016

Glädjen var stor när kunskapsmätningarna Timss och Timss Advanced häromveckan visade att svenska elever blivit lite bättre på matematik. Efter åratal av kräftgång vände så även de svenska Pisa-kurvorna uppåt i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Svenska niondeklassares resultat ligger nu över OECD-snittet i läsförståelse och på OECD-snittet i de andra ämnesområdena.

– Det motsvarar ett kunskapshopp på en halv årskurs, säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.

I naturvetenskap är Sveriges resultat inte statistiskt säkerställda men OECD tror ändå att den nedåtgående trenden är bruten. Enligt Mikael Halápi är det för tidigt att säga vad förbättringarna beror på.

– Mattelyftet kan ha hunnit påverka resultaten men knappast läslyftet. Kanske har det skett en allmän uppryckning efter Pisa-chocken 2012, säger han.

Det stöds av elevenkäten i Pisa som visar att svenska elevers motivation att göra sitt bästa har ökat markant jämfört med 2012.

Pisa utgår från en överenskommelse om vilka kompetenser 15-åringar behöver ha med sig för att fungera i samhället. Elevernas resultat placeras på en sexgradig skala där nivå 2 är att betrakta som ett godkänt minimum och nivå 5 och uppåt är mycket bra.

2012 var det nästan en fjärdelev av eleverna, och nästan en tredjedel av pojkarna, som inte klarade nivå 2 i läsförståelse.

De riktigt svaga läsarna är färre nu – ungefär var femte svensk elev. Andelarna som inte når upp till Pisas godkäntnivå är ungefär desamma i matematik och naturvetenskap. I läsförståelse är det framför allt de lågpresterande pojkarna som har förbättrat sina resultat vilket gjort att skillnaderna mellan pojkar och flickor minskat.

Dessutom har andelen riktigt starka elever ökat något inom alla tre ämnesområdena.

Resultaten i Pisa 2015 presenteras av Skolverkets tf generaldirektör Mikael Halápi, projektledare Eva Lundgren och Anders Auer, statistikansvarig.
Resultaten i Pisa 2015 presenteras av Skolverkets tf generaldirektör Mikael Halápi, projektledare Eva Lundgren och Anders Auer, statistikansvarig. Foto: Karin Lindgren

Men ska uppgången bli mer än hack i kurvan måste politikerna, enligt Skolverket och OECD, ta likvärdigheten på allvar.

För kunskapsklyftorna fortsätter att öka i svensk skola. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är nu större än OECD-snittet. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor ökar.

OECD lägger stor vikt vid likvärdigheten i skolsystemen och lyfter fram Kanada, Estland, Finland och Japan som goda exempel på länder som kombinerar likvärdighet och goda resultat. Man oroas över de ökande resultatskillnaderna i Sverige och rekommenderar att mer resurser styrs till skolor med stora utmaningar.

Även Ulf Fredriksson, docent i pedagogik som varit delaktig i de tre senaste Pisaundersökningarnas läsförståelsedel, är orolig. När svaga och starka elever går i olika skolor försvinner de viktiga kamrateffekterna och lärarnas positiva förväntansspiraler på de svagare eleverna.

– Både boendesegregationen och skolvalet skapar skillnader. Man kan fundera på om det ens är möjligt att nå upp till nivåerna i Pisa 2000 om vi inte lyckas förbättra likvärdigheten, säger han.

Migrationen och lärarbristen är andra utmaningar.

– Kommande resultat kan påverkas av hur vi lyckas med den relativt stora gruppen utländska elever som kommit till Sverige och av hur invandringen ser ut framöver.  Och vi måste säkra tillgången på behöriga lärare, säger Ulf Fredriksson.

Pisa 2015

OECD-studien Pisa (Programme för International Student Assessment) har mätt 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap vart tredje år sedan 2000.

Studien utgår från en överenskommelse om vilka kompetenser 15-åringar behöver ha med sig för att fungera i samhället.

Den här gången var naturvetenskap huvudämne.

72 länder deltog, däribland 35 OECD-länder.

ur Lärarförbundets Magasin